Okategoriserade – Sida 4 – Skrivpeppbloggen

Vad får dig att längta till tangenterna?

De flesta av oss börjar skriva berättelser för att vi älskar det som händer med oss när vi gör det. För att vi bär på en djup längtan långt där inuti. Men sedan, efter ett tag, är det inte sällan något som förändras och det som från början kändes som en fristad blir till ett måste. Med det här blogginlägget vill jag säga till dig: Leta dig tillbaka till din skrivlängtan!

Visst började väl du skriva för att det var något som du själv ville? För att det gick lätt och av någon anledning fick dig att må bra? Visst var väl skrivandet då någonting som du långt där inuti drömde om att göra? För inte var det väl ett tvång? Något som skavde, som gav dig dåligt samvete, något som du gjorde ditt bästa att ducka för?

Det är så lätt att låta kraven ta överhand. Trots att man faktiskt inte vill.

Utmattning och depression förde mig till skrivandet

Anledningen till att jag började skriva berättelser var att jag var utmattad och deprimerad. Jag hade under lång tid hänsynslöst kört över det som var JAG, det som JAG behövde, det som fick MIG att må bra.

Jag hade tänkt på alla andra – på barnen, på min man, mina föräldrar, mina kollegor, barnen jag jobbade med i skolan, ja till och med på alla de där människorna som led till följd av klimatförändringar, vilka JAG var med och skapade bara genom att leva mitt priviligierade västerländska liv (jag vet att det är långsökt, men det var så jag tänkte!).

Och jag hade tänkt miljarder tankar på vad samhället förväntade sig av mig och försökt leva upp till det. Jag hade bankat på mig själv för att jag inte lyckades leva upp till alla de kraven som jag upplevde att samhället ställde på mig. Jag skulle vara en bra mamma, en bra fru, en god kollega och dessutom en ansvarsfull samhälls- och världsmedborgare.

Ja, du hör ju. Jag mådde inte så bra i den fasen av mitt liv, helt enkelt. Så, när jag till slut blev sjukskriven fick jag för första gången på lååång tid möjlighet att på allvar reflektera över vad JAG mådde bra av att göra.

Skrivandet gav friheten jag saknade

Och det tog inte lång tid för mig att komma på att jag ville skriva! För i skrivandet fanns det jag verkligen saknade i mitt liv. Frihet. Frihet från måsten, från konventioner och från krav. Frihet från normer. Där fanns inga mallar som jag upplevde att det fanns överallt annars i livet och som jag var tvungen att pressa in mig i. Där var det JAG som bestämde, jag som satte reglerna. Jag och ingen annan.

Det som också drog mig till berättandet var att saker och ting inte behövde vara så himla allvarliga där. Jag kunde faktiskt bara få ha lite roligt. Hur många andra ställen fanns där man bara kunde få fokusera på sitt eget höga nöje? Inga, som jag kände till. När jag skrev kände jag mig lite som någon som spelade dockteater (något som jag fortfarande ofta faktiskt kan känna när jag skriver). Jag drog i trådarna, satte alla spelregler och mina karaktärer gjorde det jag sa åt dem att göra.

Men det är så lätt att glömma bort allt detta. För man vill ju bli publicerad. Och man vill ju bli läst. Och man vill ju att ens böcker ska sälja och bli omtyckta och nå ut till många människor. Och man tittar sig runt omkring och tänker att alla de där andra författarna, de lyckas ju så himla bra! Vad är det för fel på mig och mina berättelser?

Tillbaka på ruta ett. Krav och måsten och konventioner.

Detta är min historia. Och även om jag har kommit lite längre än du har gjort i skrivandet och lyckats bli utgiven, så vill jag säga att jag vet hur det är! Jag vet att det är lätt att tappa bort glädjen i skrivandet. För vi är så fokuserade på resultatet. Att det ska bli någonting. Att vi ska lyckas.

Idag värnar och vårdar jag min skrivglädje och min längtan efter att skriva. Jag pressar mig inte på samma sätt som jag gjorde ett tag. Och jag försöker skriva det som just JAG gillar att skriva. För jar har insett att min skrivlängtan är det mest värdefulla jag har och utan den finns det ingen framtid för mig inom författaryrket. Den är en förutsättning.

Vad får DIG att längta efter att skriva?

Så, jag vill nu uppmana dig att ta ett steg tillbaka och titta inåt, djupt där inuti dig själv. Och jag vill att du svarar på följande fråga, inte inför mig eller inför någon, annan utan enbart inför dig själv: Vad får just DIG att längta till tangenterna? När du har svarat på den frågan ska du lägga all din kraft på att hitta tillbaka till exakt detta! För det är där och ingen annanstans som du kommer att hitta din kraft att fortsätta med din berättelse. Det är där och ingen annanstans som du kommer hitta din skrivglöd och botemedlet mot all världens skrivkramp.

________________________________________

Tycker du att min blogg är inspirerande? Då skulle jag bli JÄTTEGLAD om du ville tipsa någon annan skriventusiast om den!

Vill du ha fler skrivtips? I gratisguiden ”Börja skriva! får du mina fem bästa tips på hur du ska göra för att komma igång med din berättelse. Ladda ner guiden här .

Sju tips till dig som vill skriva en ljudbok!

photo of person holding white headphones — Photo by Sound On on Pexels.com

De senaste åren har vi matats med rapporter om en ljudboksmarknad som bara växer. Och numera blir långtifrån alla böcker som publiceras pappersböcker. Många släpps istället enbart som ljud- och e-böcker. Detta skulle jag vilja påstå är ett fenomen som har ökat möjligheterna för oss som skriver att få våra berättelser publicerade. Det kostar inte lika mycket för förlagen att publicera en bok digitalt som det gör att publicera en tryckt bok. Det i kombination med att en stor efterfrågan på ljudböcker gör att förlagen vågar de ge ut fler böcker på detta sätt.

Så om du vill skriva en bok som passar extra bra i ljudboksformatet, vad ska du tänka på då? Jag har fått en mängd tips av Lind & CO som har gett ut två av mina ljudböcker. I detta blogginlägg delar jag med mig av några av dem.

När vi lyssnar på en ljudbok gör vi oftast någonting annat samtidigt. Vi som skriver får alltså räkna med att våra läsare (lyssnare) inte har sin fulla uppmärksamhet riktad mot berättelsen på samma sätt som de har när de läser en pappersbok. Därför bör vi som författare när vi skriver för ljud göra vårt bästa för att underlätta för våra läsare, så att de kan hänga med i handlingen trots att de förmodligen gör något annat medan de lyssnar.

Naturligtvis kan också böcker som är skrivna med pappersboksläsare i fokus fungera utmärkt som ljudböcker. Men om du vill tänka lite extra på ljudbokslyssnarna när du skriver, så att de får en behaglig och lättillgänglig lyssning, finns det några knep som du kan ta till. Här följer några av dem:

Rak kronologi utan tidshopp. När du skriver för ljud är en linjär berättelse att föredra framför en berättelse som hoppar fram och tillbaka i tiden. När man läser en pappersbok har man alltid en möjlighet att gå tillbaka om man har missat något. Den möjligheten finns inte på samma sätt för våra lyssnande läsare.
En tydlig handling är lättare att hänga med i för den som lyssnar än en handling som är mer diffus. Därför fungerar deckare och spänningsböcker, i vilka det ofta händer mycket, ofta bra som ljudböcker.
Ett enda perspektiv, vilket är huvudkaraktärens. Också detta med perspektivbyten kan bli svårt att hänga med i för den som lyssnar. Och om läsaren tappar tråden är det svårare att gå tillbaka och dubbelkolla i en ljudbok än i en pappersbok. Vill du ändå ha flera perspektiv, se till att de olika perspektiven skiljer sig väsentligt åt, så att det blir uppenbart för läsarna vilken karaktär de följer i de olika delarna av boken.
Få och tydliga karaktärer. För att läsaren inte ska blanda ihop karaktärerna, håll dem relativt få till antalet och särskilj dem från varandra genom att ge dem tydliga karaktärsdrag. Tänk också på att ge dem namn som inte är alltför snarlika varandra.
Krångla inte till språket. Ljudböcker vinner inte på svårbegripliga bisatser, långa meningar och svåra ord. Så vill du skriva specifikt för ljudbokskonsumenterna – håll språket enkelt och lättillgängligt.
Första kapitlet är superviktigt! Det är lättare för en ljudbokslyssnare än för en pappersboksläsare att stänga av din bok och välja en annan. Om vi har köpt en fysisk bok ger vi den fler chanser än vi gör med ljudböcker. I ljudboksapparna finns så många andra böcker att välja på och om vi inte fångar läsarna med en gång kommer de sluta lyssna. Lägg därför extra tid och omsorg på din början och se till att den verkligen rycker tag i läsaren. Kasta in läsaren i handlingen, så att de bara måste fortsätta läsa!
Håll ett högt tempo i berättelsen! Detta hjälper läsaren att hålla sig alert och tankarna där de ska vara – på din berättelse och inte på tvätten, disken, hunden som drar i kopplet under promenaden, eller vad din läsare nu gör medan hen lyssnar på din bok..

_____________________________________________

Vill du ha fler skrivtips? Ladd ner min gratisguide Börja Skriva!

Vad tjänar en författare?

person putting coin in a piggy bank — Att skriva en bok är oftast ingen bra affär. Men är det verkligen därför vi skriver?

Hur långt är ett snöre? Ungefär lika omöjligt som det är att svara på den frågan är det att svara på hur mycket en författare tjänar. Vissa av oss tjänar miljontals kronor varje år medan andra faktiskt inte drar in en enda krona ett enskilt år. En sak är dock säker. Det skulle krävas en försäljning på många tiotusentals böcker varje år för att kunna leva på att bara skriva böcker. Och de allra flesta når inte upp till något som ens kommer i närheten av det.

Jag är just nu författare på heltid. Men betyder det då att jag är en av de där få som bara sitter hemma och skriver böcker hela dagarna? NEJ! Verkligen inte. Mina böcker drar inte in alls mycket pengar varje år i försäljning. Men de är ändå själva grunden i den verksamhet som jag bedriver. Och det är faktiskt så att utan mina böcker skulle jag inte ha haft någon verksamhet inom just det här området.

Men om det inte är försäljning av böcker och royalty som jag lever på, hur gör jag då för att försörja mig?

Här kommer en liten lista:

Hjälper andra författare och blivande författare och förlag med skrivtjänster (lektör och korrekturläsare)
Hjälper andra författare och blivande författare i deras skrivprocess genom min medlemstjänst Skrivringen, webbkurser och en-till-en-coaching
Håller författarbesök och skrivarworkshops på skolor och bibliotek
Utlåning från bibliotek
Författarstipendier

Andra inkomstkällor för författare

Vissa lyckas också hitta en agent som kanske lyckas sälja bokrättigheterna till andra länder eller till produktionsbolag inom film och teve. Och ibland hör vi ju talas om dem: ”Succéförfattarens bok såld till 34 länder!” Och jag måste erkänna att det här är lite av en dröm för mig också! För vem vill liksom inte skriva en bok och bli ekonomiskt oberoende resten av livet?

Men det är dessvärre mer av en önskedröm än ett realistiskt framtidsscenario. Som att drömma om att en dag dra hem storvinsten på Triss (förutom att jag inte köper trisslotter då).

För att bli antagen av en agent är om möjligt ännu svårare än att bli antagen av ett förlag. Och dessutom – att lyckas få en agent på kroken innebär dessvärre inga garantier för att inkomsterna ska börja rulla in. För agenten måste ju, när författaren väl har blivit antagen, i sin tur lyckas sälja rättigheterna till författarens bok. Och det är ingen självklarhet.

Don’t quit your day job

Det här uttrycket är gammalt och slitet, men trots det är det ändå ett av de bättre råden jag kan ge en aspirerande författare som du. För de allra flesta som är författare, som har fått en eller flera böcker publicerade (också på stora förlag!), jobbar också med något helt annat. De är sjuksköterskor och jurister och lärare och behandlingsassistenter och mellanchefer och forskare och barnskötare och … ja, listan kan göras i stort sett hur lång som helst.

För de allra flesta författare skriver sina böcker vid sidan av ett annat jobb. Och även om detta med att jobba med att enbart skriva böcker är en dröm för ganska många, så finns det flera bra saker i att låta skrivandet fortsätta vara en fritidssyssla. Något du gör för att du älskar det!

För hur blir det egentligen med den där viktiga skrivlusten när det kommer in försörjningskrav i ekvationen? Vinterjackor som ska köpas till barnen och kanske en semesterresa någon gång? Hur roligt är det att skriva när vi har den beryktade kniven mot strupen? Går det ens? För vissa kanske, men för andra kan den här ekonomiska biten verkligen förstöra för kreativiteten.

Att skriva en bok – ett fritidsintresse

Jag skriver inte det här inlägget för att krossa några drömmar, utan för att hjälpa dig att dra ner på förväntningarna lite. För om du är trött på ditt jobb och vill byta ut det mot att skriva böcker hela dagarna, så tycker jag att du ska tänka en vända till. Om du är trött på ditt jobb kanske du istället borde leta efter ett annat jobb som du trivs bättre med! Skriva böcker kan du göra på din fritid oavsett vilket jobb du har! Och kanske kan du när du har blivit publicerad och får din första royaltyutbetalning unna dig att gå ner i arbetstid lite grann? Så att du frigör lite mer skrivtid i ditt liv? Eller ta ledigt några extra veckor för att bara skriva?

_____________________________________________

Vill du också bli författare? Häng med på mitt kostnadsfria webinar ”Kom igång med din debutroman på 30 dagar”. Där berättar jag mer om vad du kan göra just NU för att så snabbt som möjligt komma igång och börja skriva. Anmäl dig till webinaret här!

Vad det innebär att skriva avtal med ett förlag

Att skriva avtal om sitt manus med ett förlag är för många som skriver berättelser det absoluta målet. Förstås! För det är klart att vi vill att människor ska få ta del av våra skapelser som vi har jobbat med så länge! Men vad innebär det egentligen? Vad är det som du och förlaget kommer överens om? Jag har hittills skrivit avtal med flera traditionella förlag och jag kan se att mycket är likt oavsett vilket förlag jag har skrivit avtal med.

Först och främst behöver vi reda ut begreppen lite, för det finns flera olika typer av förlag. Det jag pratar om i det här inlägget gäller det som brukar kallas för traditionella förlag, alltså förlag där förlaget bekostar hela utgivningen av boken. Det finns också hybridförlag, där förlaget och författaren på olika sätt delar på kostnaden för utgivningen. Dessutom finns det egenutgivningstjänster, där författaren helt och hållet bekostar utgivningen ur egen kassa. I det här sista fallet köper man en tjänst av ett företag (inget förlag!) och i utbyte får man hjälp med att producera, distribuera och kanske också marknadsföra sin bok.

Det jag berör i detta inlägg är alltså hur avtal brukar se ut när det gäller traditionell utgivning, alltså utgivning där förlaget står för utgivningskostnaden och alltså också tar den ekonomiska risken för bokprojektet.

Författarens skyldigheter

Det du gör när du skriver avtal om utgivning av din bok med ett traditionellt förlag, är att du ger förlaget ensamrätt att publicera din bok under en viss tid. Du säljer alltså inte ditt manus! Manuset är fortsatt ditt, du äger rättigheterna, men man skulle kunna säga att du ”hyr ut” ditt manus för en viss tid till ett förlag.

I avtalet kommer du och förlaget överens om vilka format förlaget får publicera din bok i (t.ex. e-bok, ljudbok och inbunden bok). Det här betyder alltså att du inte får upplåta rättigheterna åt något annat förlag, i samma format under samma tid. I klarspråk – du kan inte sälja (hyra ut) samma manus i samma format till två olika förlag samtidigt, men det förstod du nog redan.

En liten parantes: Du upplåter bara rättigheterna för det svenska språket. Förlaget får alltså inte publicera din bok på något annat språk än svenska.

Royalty

Nu blir det lite räkneövning. För i utbyte mot att du ger förlaget rätt att publicera din bok får du som författare något som kallas för royalty. Man skulle kunna säga att det är dina hyresintäkter (eller din lön). Hur stor royaltyn blir i kronor beror på försäljningen av din bok. Det ni avtalar om är hur stor procent av priset på boken som ska tillfalla dig som författare. Författarförbundets rekommenderade miniminivå för en inbunden bok är i dagsläget 25,5 procent av pokens F-pris (F-pris=priset som bokhandeln betalar för boken.)

Så hur mycket tjänar du på din bok?

Vi tar ett exempel. Förlaget trycker 2 000 exemplar av din bok. F-priset för din bok är 120 kr. Det betyder att du som författare ska få en royalty på 25,5 procent av 240 000 kr (intäkterna för den första upplagan), vilket blir 61 200 kr. Detta är alltså det belopp som ska tillfalla dig som författare när hela upplagan på 2 000 böcker är såld.

Du kommer att få en rapport från förlaget och en utbetalning en eller ett par gånger per år. När och hur ofta är också något som regleras i avtalet.

Garantihonorar

Något som är väldigt viktigt är att du får som författare är det som kallas för garantihonorar eller förskott. Det här är en summa som betalas ut till dig i samband med att du och förlaget skriver avtal om boken och vanligtvis är det 50 procent av royaltyn på första upplagan. I exemplet ovan var den totala royaltyn för första upplagen 61 200 kr, vilket innebär att du när du skriver avtal kommer att få ett förskott eller garantihonorar på 30 600 kronor.

Det fina med garantihonoraret är att det är just en garanti för dig som författare! Om du och förlaget inte lyckas sälja en enda av dina böcker, så får du ändå behålla det!

Royalty och garantihonorar kan också beräknas på andra sätt, men det är på detta sätt som det traditionellt har beräknats.

Digitala format

När det gäller digitala format (e-bok och ljudbok) kan ju förskottet av förklarliga skäl inte beräknas på upplagan (den är oändlig!). Här baseras den istället på en uppskattning från förlagets sida om hur de tror att det kommer att gå för boken. Alltså – tror de att den kommer få många läsningar eller lyssningar blir det ett högre förskott, tror de mindre på boken blir förskottet lägre.

Förlagets skyldigheter

Förlagets skyldigheter gentemot dig och din bok är långtgående! Med rätta! För du ger dem något viktigt: Möjligheten att förädla, publicera och sälja din skapelse!

De ska såklart producera hela boken, i samarbete med dig. Ta fram omslag, baksidestext, säljmaterial och så vidare. Men de ska också hjälpa dig med det redaktionella, alltså låta dig jobba med en redaktör samt se till att din text blir korrekturläst. I avtalet kommer ni också överens om hur länge förlaget har på sig att publicera boken. Ofta får de 18 månader på sig. Om de inte har publicerat boken inom denna tid får du alltså tillbaka rättigheterna och kan höra av dig till ett annat förlag.

Förlaget förbinder sig också att lagerhålla och distribuera din bok. Vanligtvis anlitar förlaget ett annat företag för att sköta detta åt dem. Men det är alltså ingenting som du som författare behöver bekymra dig om, ifall du har turen att få ett traditionellt förlag på manuskroken.

Något annat som förlaget förbinder sig att göra är att marknadsföra boken. Och detta är mycket viktigt! Kanske den största anledningen för dig att inte ge ut boken på egen hand. För det här är svårt att på ett framgångsrikt sätt göra det själv. Förlaget ska försöka sälja in din bok till bokhandeln, skicka ut recensionsexempar till media, göra inlägg i sociala medier, försöka få dig att synas i olika sammanhang – ja, helt enkelt göra sitt bästa för att sälja din bok! Det är något som du som författare såklart också kommer behöva arbeta med, men i grund och botten är det vad förlaget åtar sig att göra när de skriver avtal med dig om din bok.

Få ditt avtal granskat!

Om du blir erbjuden ett förlagsavtal vill jag verkligen rekommendera dig att skicka in avtalsförslaget till Författarförbundets jurister! De hjälper inte enbart sina medlemmar utan också dig som är debutant. Tjänsten är helt gratis och de brukar vara snabba med att återkoppla, så du har faktiskt ingenting att förlora på att låta dem titta på avtalet innan du skriver på.

_________________________________

Är du nyfiken på om privat skrivcoaching skulle vara något för dig? Nu kan du boka ett 15 minuter långt första kostnadsfritt samtal med mig. Där berättar du vad du behöver hjälp med och jag berättar vad jag kan hjälpa till med. Läs mer och boka ett möte här: https://skrivringen.se/privatcoaching/

Kraften i att prata om ditt skrivande

person holding fountain pen — Photo by Janson K. on Pexels.com

Du kan väl inte skriva? Nej, verkligen inte! Åtminstone inte en hel bok. Det är ju för andra. För sådana som är födda med pennan i handen. Som har velat bli författare hela livet. Inte för dig. Tvivlen hopar sig i ditt huvud och du kommer därför inte igång med din historia. Att då berätta för din omgivning att du tänker skriva en bok kan kännas som något av det läskigaste du kan göra. Men att göra just det, att berätta för andra, kan vara exakt det som får dig att faktiskt komma igång. Och att fortsätta skriva ända till slutet.

Jag minns hur läskigt jag tyckte att det var att för första gången berätta för någon att jag tänkte skriva en bok. Jag satt i bilen. Min man körde och mina barn som då var små satt i baksätet. Jag hade funderat ett tag och nu hade jag bestämt mig. Jag skulle äntligen göra ett seriöst försök. Mitt hjärta bultade hårt i bröstet och händerna klibbade. Jag sneglade på honom och så bara sa jag det:

”Jag tänker skriva en roman.”

Bara så där. Jag gjorde det. Och så visste han.

Att berätta är laddat!

Det finns en stark laddning i att berätta om sitt skrivande och sin längtan för första gången. Det ligger hybris och svävar över föreställningen om vad det handlar om. För vem tror man egentligen att man är när man ger sig på något så stort? Kanske är det jante som talar? Eller så har man bara en föreställning om att det är näst intill det svåraste man kan göra i livet.

Och det finns något glorifierat över författarrollen, något som jag vill hävda inte har någonting med verkligheten att göra. För att vara författare handlar för det flesta enbart om att sitta ensam på sin kammare och skriva. Att umgås med sina egna tankar i sina egna påhittade världar. Det handlar inte om att sitta i tevesoffor eller åka på bokturnéer och prata inför hundratals människor. Att skriva böcker handlar väldigt lite om flärd. Istället handlar det om sittfläsk, envishet och att hitta glädjen i själva skrivandet, i skrivprocessen.

Jag menar inte att det inte är fantastiskt att skapa sina egna världar, sina egna karaktärer och att någon sedan (kanske) vill läsa det man har skrivit. Det ÄR fantastiskt och det är därför jag fortsätter att skriva. En bok till och så en till. Men är det egentligen en så stor sak? Jag vill hävda att det inte är det.

En hobby – vilken som helst

Att skriva är för de allra flesta en hobby och det är faktiskt en hobby – som vilken hobby som helst. Som att åka till ridskolan, att spela paddel eller att designa och påta sin trädgård. Något du gör för att du älskar att göra det! För att det ger dig mening i din tillvaro eller bara lite sinnesfrid en stund innan du fortsätter göra allt det andra i livet. Inte mer än så. Och att du påtar i din trädgård är väl inget du håller tyst om?

Så varför håller vi i så stor utsträckning tyst om vårt skrivande? För att prestationskraven ökar om vi berättar? För att vi inte vill att andra ska tro att vi tror att vi är något? För att vi är rädda för att misslyckas?

Oavsett vad det handlar om för just dig, så har du mycket att vinna på att betrakta skrivandet som vilken hobby som helst och börja prata om ditt skrivande med din omgivning!

Fyra anledningar till varför du ska prata om ditt skrivande!

Men det är ju så läskigt att berätta! Ja, det är läskigt. Men det finns många vinster att hämta genom att berätta. Här följer en lista på några:

1. Du avdramatiserar skrivandet för dig själv genom att prata om det!

2. Om du berättar ökar kraven på dig att faktiskt leverera! Då kanske du tänker att det är exakt det du inte vill! Det kanske är själva anledningen till att du inte berättar! Till dig vill jag säga: Tänk på det från andra hållet! Du kommer att behöva krav för att börja, för att genomföra och för att slutföra. Att skriva en bok tar lång tid och att ha en omgivning som frågar hur det går för dig kommer garanterat att hjälpa dig framåt, få dig att orka lite till och lite till, kanske hela vägen tills du är klar!

3. Du kanske hittar andra som bär på samma dröm! Det finns tusentals och åter tusentals människor i Sverige – kanske till och med miljontals – som bär på samma dröm som du gör. Och kanske kan du hitta skrivkompisar i din omgivning om du berättar om ditt skrivprojekt eftersom de, precis som du, hittills har hållit skrivandet för sig själva!

4. Du måste ta dig skrivtid! Återigen. Att skriva tar tid. Tid som du kommer behöva ta från något annat i livet, och det kommer vara mycket lättare för dig att ta dig den där viktiga skrivtiden om du kan få andra att förstå varför du inte kan vara med på den där fikan eller det där kalaset och om du berättar vad du ska göra istället. Du ska göra något som är viktigt för dig! Du skriva en bok!

__________________________

Tycker du att det är svårt att hitta dit för ditt skrivande? I så fall vill jag bjuda in dig till att delta i min skrivutmaning SKRIVTIAN! Med hjälp av SKRIVTIAN skapar du kontinuitet skrivandet och ökar dina chanser att faktiskt skriva klart din bok. Det kostar ingenting att delta, tar bara 10 minuter 10 dagar i rad av din tid och du kan köra igång redan imorgon! Antar du utmaningen? Läs mer och anmäl dig här.

Hur du tar dig vidare när ditt manus känns värdelöst!

Du känner dig frustrerad! Fantasin går på sparlåga och du får inget grepp om din text. Vissa dagar känner du dig visserligen ganska nöjd, tänker att det kanske inte blir så illa ändå. Men andra dagar … Då står du inte ut med att se den där berättelsen! Storyn känns tunn, karaktärerna är platta och när de öppnar munnen får du ett skriande behov av att plocka fram skämskudden! I det här inlägget får du tips på hur du kan tänka och vad du kan göra för att ta dig igenom de här destruktiva tankarna!

Självtvivlet hör till skrivprocessen!
När de här tankarna dyker upp betyder det inte att det något fel på dig eller din text! För självkritiken är en del av skrivprocessen. Den är skrivandets baksida. Det där mörkret som alla skrivande människor brottas med då och då. Så det du behöver göra när mörkret dyker upp är inte att kämpa emot, utan istället acceptera att: aha, det är en sådan dag idag. Imorgon är det en ny dag och även om du fortfarande känner som du gör just nu, kommer det nya dagar. Och en av de där dagarna kommer det kännas lättare. Som att självtvivlet är aningen mindre giftigt. För en sak är säker, tids nog kommer det gå över. Skrivandet är en berg- och dalbana och ju förr du accepterar det, desto lättare kommer du att få det.
Tryck inte på delete!
Det är frestande, jag vet! Att bara kasta alltihop i papperskorgen. Men det ska du inte göra! Åtminstone inte de dagar då självtvivlet är som starkast. För det är bara dina tankar som talar och det finns ingenting som säger att de talar sanning. Och vet du? Något som skiljer dem som lyckas skriva klart sina manus från dem som inte gör det är följande: De som lyckas kan behärska sig själva när de befinner sig i den här självkritiken, så att de håller fingrarna i styr och borta från från delete-knappen! Så håll ut! Vänta åtminstone några veckor med att kasta bort din skapelse! Läs igenom manuset en gång till en dag när du tycker lite mer om dig själv. Det är både du och ditt manus värda!
Fortsätt skriv ändå!
Något annat som skiljer dem som skriver klart sina berättelser och blir författare från dem som inte orkar hela vägen är att de som lyckas dyker upp vid tangenterna trots att deras inre kritiker sitter där på deras axel och kastar koskit på dem själva och det som de skapar. De som lyckas dyker upp vid tangenterna dag efter dag efter dag, trots att det känns motigt! De får slut på idéer, men fortsätter ändå. De blir refuserade och de vill ge upp, men de fortsätter skriva ändå! Och DET kan DU också göra!
Allt kan redigeras!
Om du har följt mig ett tag har du nog redan hört det här tipset ett antal gånger. Men det tål verkligen att upprepas! För den här tanken, att allt kan redigeras, är något av det mest kraftfulla som du kan tänka när självtvivlet är som starkast. För om det du skriver ändå inte ska stå där i slutversionen, om de där orden ändå bara är där temporärt, vad spelar det då för roll vad du skriver och om det du skriver blir dåligt? Det spelar ingen roll alls, eller hur? Därför kan den där kritikern få fortsätta sitta där och skrika. Du kan vifta bort allt den påstår med att det du skriver ändå inte betyder något. Du kanske ändå ska ta bort det. Senare.
Du får inte skriva!
Det här kan vara ett riktigt bra knep för att åter väcka skrivlusten! Du säger åt dig själv att du tar en paus för att återhämta dig och så bestämmer du ett datum då du får börja skriva igen. Sätt det där datumet några veckor fram i tiden och se vad som händer. För om du fungerar lite som jag gör, så kommer det här få din skrivlust väckas! Knäppt, jag vet. Och lite som att man fortfarande var en tonåring … Men av någon anledning vill vi (åtminstone jag) alltid hellre göra det jag inte kan eller får göra än det som är möjligt och ligger framför mina fötter. Om du väljer att testa detta trick vill jag skicka med en lite förhållningsregel: Hålla ut! För du får faktiskt inte skriva förrän din bestämda paus är över. Först när du är framme vid datumet som står i din kalender får du åter sätta dig vid tangenterna och plocka fram manusdokumentet. Och fungerar du lite som jag gör (alltså, du vill av någon anledning alltid ha det du inte kan få) kommer detta få dig att TOKLÄNGTA efter ditt (tunna) manus och dina (superplatta) karaktärer!
Var snäll mot dig själv!
Men om mina tips inte funkar och det trots dina försök ändå inte går? Om du på allvar mår dåligt av att sätta dig vid tangenterna? Då vill jag säga det här. Var snäll mot dig själv! Skrivandet ska vara roligt. Det är en hobby. Något du gör på din fritid och om det får dig att må dåligt, sluta upp med att göra det! Gör något annat istället. Tänk på din berättelse och dina karaktärer istället, läs en bok, se en teveserie, umgås med dina barn och lev på med ditt liv. Det här kanske inte är tidpunkten då du ska skriva den där boken. Men det betyder ju inte att det inte kommer att komma andra tider i ditt liv då det funkar bättre. Och att ta beslutet att sluta skriva (för nu!) är inget misslyckande! Och det är definitivt inte definitivt.

_______________________________________________________________

Är du nyfiken på om privat skrivcoaching skulle vara något för dig? Nu kan du boka ett 15 minuter långt första kostnadsfritt samtal med mig. Där berättar du vad du behöver hjälp med och jag berättar vad jag kan hjälpa till med. Läs mer och boka ett möte här: https://skrivringen.se/privatcoaching/

Lär känna karaktärerna och få fart på fantasin!

Känns det ibland som att din fantasi tar slut? Du kanske hade en jättebra idé från början och dina idéer fick nästan inte plats i huvudet? Men nu när du har kommit en bit in i berättelsen så är huvudet alldeles tomt. Eller så kommer inga idéerna alls? Inte ens från början.

Lugn, du är inte ensam! Så blir det för alla oss som skriver ibland. Men det finns sätt att ta sig ur det.

Ett sätt att få fart på idéerna igen när de har sinat är att sluta upp med att skriva på själva berättelsen för ett tag och fördjupa sig i karaktärerna. För om du lär känna dina karaktärer lite mer på djupet, är chansen stor att det kommer att rassla till på idékontoret.

Och poängen är inte att du ska ha med just den här texten som du skriver i dessa övningar i din berättelse. Poängen är istället att du ska lära känna dina karaktärer så bra att det bli enklare för dig att sedan fortsätta skriva på din berättelse.

Här är tre tips på övningar!

Skriv din karaktärs dagbok! Att sätta sig in i karaktärernas vardag kan verkligen vara det som gör hela skillnaden för dig och din fantasi. Vad gör din karaktär om dagarna? Hur är det på jobbet eller i skolan? Vem umgås hen med på fritiden och hur reagerar hen på vardagliga saker som händer i livet? Vad gör hen arg och upprörd i vardagen? Vad får hen att känna glädje? Skriv om en helt vanlig dag i hens liv.
Skriv en scen där din karaktär är på en flygplats. För många är ju detta en ganska känslosam händelse. Något ska hända, din karaktär ska ut på en resa. Vart åker din karaktär? Och med vem? Är det en positiv upplevelse eller en negativ? Det kan vara en ganska stressig situation. Är alla dokument i ordning? Kommer hen hinna i tid? Hur reagerar din karaktär i den här situationen? Blir hen irriterad av stressen eller blir hen inte påverkad alls? Tar hen befälet eller låter hen någon annan vara reseledare?
Skriv en scen då din karaktär gör det som den älskar mest av allt i hela världen! Kanske är hen på yoga, spelar teater, är på fotbollsmatch eller ska just ha sex med sin pojkvän. Men så blir hen avbruten och får inte fortsätta göra det som hen har längtat efter så länge. Vad händer med hen nu?

Lycka till!

_____________________________________

Har du försökt börja skriva ett tag nu, men inte riktigt lyckats? Letar du efter ett sätt som faktiskt fungerar, så att du en gång för alla faktiskt kommer igång med det som skulle kunna komma att bli din debutroman? Häng i så fall med på mitt kostnadsfria webinar ”Kom igång med din debutroman på 30 dagar” så berättar jag mer om vad du kan göra JUST NU för att öka dina chanser att lyckas. Anmäl dig till webinaret här!

En bra berättelse är en bra berättelse – oavsett vem den är skriven för!

Jag möts ofta av åsikten att det är en helt annan sak att skriva för barn än att skriva för vuxna. Att det liksom är en annan disciplin, en annan konstform eller hantverk. Jag håller inte med. I det här blogginlägget får du veta varför.

Jag har skrivit berättelser för sjuåringar, för tioåringar, för trettonåringar och för fyrtiofemåringar. Och jag vill hävda att det inte är så stor skillnad! För en bra berättelse är en bra berättelse, oavsett vem den är skriven för. Oavsett om det är tänkt att barn ska läsa eller att vuxna ska göra det. En bra berättelse är en bra berättelse oavsett om den är skriven för kvinnor eller för män, för trettioåringar eller för sjuttioåringar. För personer med intresse för relationer eller för spänningsfreaks.

Så vad är en bra berättelse?

Jag vill hävda att en bra berättelse är en berättelse som attraherar din målgrupp och som får dem att vilja läsa ända till slutet. Enkelt va? Nej, det är det förstås inte. Men här kommer en liten lista på de fyra ingredienser som varje bra berättelse bör innehålla:

En spännande intrig. Här menar jag inte rafflande, såsom i att blod flödar eller mördare som går lösa. Det kan ju innehålla sådant om det är en sådan berättelsen du skriver. Men en spännande intrig är så mycket mer än så! Det är en händelsekedja som intresserar dina läsare (din målgrupp!) så mycket får att de bara måste läsa en sida till. Och en till.
En fungerande dramaturgi. Alltså en röd tråd som löper genom berättelsen och som lotsar läsaren från början till slut.
Karaktärer som är trovärdiga och mänskliga. Det finns inga bra berättelser utan denna ingrediens!
En fungerande gestaltning som bjuder in läsaren i berättelsen. Och häri ligger själva konsten, skulle jag säga. Det är här du gör din berättelse levande.

Så om du vill skriva en BRA berättelse behöver den innehålla dessa fyra ingredienser. Och det gäller alltså oavsett om du skriver för treåringar, för tioåringar, för trettioåringar eller för åttioåringar. Det gäller om du skriver för kvinnor eller för män, för fotbollsfantaster eller för odlingsnördar, för romantiker eller för skräckälskare.

Tänk målgrupp!

Oavsett vem du skriver för behöver du ha din målgrupp i åtanke när du skriver. Om målgruppen är tioåringar, så bör du skriva om ämnen som intresserar tioåringar på ett sätt som kan attrahera tioåringar. Då är det kanske inte lönt att skriva om börsen eller om paddel eller om att odla pelargoner. Det kommer inte att gå hem. På samma sätt, är din målgrupp män i femtioårsåldern kanske du inte ska välja att skriva om en kvinna som startar en yogastudio och blir förälskad i en annan kvinna. Jag vet att det kan låta fördomsfullt och trubbigt detta, men det jag vill säga är att du behöver tänka på vem du skriver för oavsett vad för slags berättelse du skriver.

Men finns det då inga skillnader mellan att skriva för barn och att skriva för vuxna?

Jo, det gör det förstås. Det är mycket som du måste att tänka på! För om du väljer att skriva för tioåringar behöver du ha i åtanke inte bara deras intressen, utan också deras förståelse för världen och för språket. Du behöver förstås anpassa ditt språk så att en tioåring inte bara förstår det, utan också tilltalas av det. Skämten du drar i berättelsen måste också vara något som en tioåring tycker är roligt. Antalet ord, längden på kapitlen, typsnitt och teckensnitt behöver anpassas. Dessutom en tioåring ser (utifrån sin kroppslängd!) och vad en tioåring lägger märke till i sin omgivning skiljer sig från vad en trettioåring ser och lägger märke till. Och så vidare, och så vidare …

Men, allt detta skiljer sig också mellan en pensionerad manlig ingenjör och en tjugotreårig kvinnlig skådespelarstudent. Så det handlar inte om att skriva för barn eller för vuxna. Det handlar istället om att se din målgrupp framför dig, oavsett vem det är som just du skriver för.

__________________________________

Det finns tid för skrivande!

En av de upptäckter som jag gjorde när jag skrev min debutroman ”Välkommen till Himmelsta” och som var en av de enskilt viktigaste orsakerna till att jag lyckades ta mig från att vara en aspirerande författare som starkt tvivlade på sin egen förmåga, till att bli en person som nu skriver på sin TIONDE bok, var just detta: Det finns tid för skrivande!

Och nu kanske du protesterar. Vadå det finns tid? Det finns väl INTE ALLS tid! Mitt liv är redan FULLT, inte en chans att jag kan skriva en roman så som mitt liv ser ut nu!

Då vill jag säga det här till dig. Är du med?

DU HAR FEL!

Och nu ska jag berätta varför.

De små stunderna

För ett tag sedan hade jag förmånen att intervjua författaren Anna Johansson här på Skrivpeppbloggen (du hittar inlägget här) och hon berättade då för mig att hon har fyra barn som bor hemma. Inte ett eller två eller tre barn alltså. Utan FYRA. Hon har ett krävande heltidsjobb som nämndsekreterare. Och hon har skrivit 9 böcker. På mindre än fem års tid!

Jag frågade Anna NÄR hon egentligen hinner skriva alla de där böckerna. Hon svarade att hon är en mästare på att dra nytta av de små stunderna.

”Jag skriver mellan jobb, hämtningar, läxläsning och allt det där andra som hör livet till”, sa hon.

Och jag håller verkligen med Anna! De där små mellanrummen i tillvaron är verkligen inte att förringa när det kommer till skrivande. Det visar inte minst kommentarerna jag har fått från många av dem som deltagit i min skrivutmaning Skrivtian, vilken jag håller ett par gånger och året och går ut på att man skriver tio minuter om dagen, tio dagar i rad.

Tio minuter kan låta försvinnande lite och det är lätt att tänka att så lite tid inte spelar någon roll. Då kan du lika gärna strunta i det?

Men det kan verkligen spela roll! Så här säger en av deltagarna:

”Jag är faktiskt förvånad över hur bra det funkar att bara skriva tio minuter om dagen, att jag faktiskt ändå hinner utveckla berättelsen på den lilla stunden.”

Lyft på alla stenar!

Och om de små stunderna inte riktigt funkar för dig, finns det andra sätt att hitta skrivtid i livet. För om du upplever att du inte har tid för skrivande idag, så tror jag att du behöver se över dina prioriteringar lite grann. Du behöver titta på hur just ditt liv ser och avgöra vilken sten du kan lyfta för att hitta tid för skrivande.

När jag letade efter mer skrivtid i mitt liv förstod jag ganska snabbt var jag skulle rikta blicken. Jag älskar verkligen teveserier och det gjorde faktiskt ganska ont att inse att mina serievanor var något som jag behövde se över. Något som jag behövde utvärdera. Men trots att jag inte direkt jublade över det, så lyfte jag ändå på den där stenen. Och jag gjorde det eftersom min längtan efter att skriva den där boken helt enkelt var större än mitt behov att konsumera teveserier i exakt samma utsträckning som jag hade gjort dittills.

Insikten gjorde ont!

Så jag rannsakade mig själv. Och insåg följande: Jag har sett hela ”Game of thrones” två gånger. Rakt igenom! Och det finns åtta säsonger. ÅTTA! Så när jag började räknar på hur mycket tid jag har lagt ned på bara den här serien blir jag ju lite mörkrädd. För det här var ju bara EN av alla serier jag har följt genom åren.

Och när jag kartlade mitt serietittande lite mer ingående insåg jag att jag i snitt såg på teveserier 1,5 halv timma om dagen. Varje dag. Varje vecka. Varje år.

Det blir 14 arbetsveckor (alltså 40-timmarsveckor!) om året!

Det tog inte lång tid för mig att inse varifrån jag skulle ta min skrivtid.

Var hittar du din skrivtid?

__________________________________

Tre vanliga missförstånd om vem som lyckas skriva klart sin bok och bli författare!

Det enskilt vanligaste hindret till att böcker aldrig blir klara är …. (trumvirvel!) FÖRFATTAREN SJÄLV! Jamen, det är väl klart! tänker du säkert nu. Det var ju det jag visste hela tiden! Det är mig det är fel på, jag har inte vad som krävs så det är lika bra jag lägger ner skrivandet nu med en gång!

Men nej, nej, nej! Det är inget fel på dig! För det handlar nämligen inte om att den som skriver (alltså du!) saknar förmågan eller tiden eller ambitionen.

I det här blogginlägget slår jag hål på tre vanliga missförstånd om vad vad som krävs av dig om du vill skriva klart din bok och bli författare.

Missförstånd nummer 1 – De som lyckas skriva klart sina berättelser och får lägga upp bilder av sina fina omslag på Instagram är gjorda av ett annat virke än vad jag är. De är begåvade, födda med en talang som jag aldrig fick, därför är det lika bra att jag bara ger upp.

Fel! De som lyckas skriva klart sina böcker och som till slut kan lägga upp bilder av sina supertjusiga omslag på Instagram är precis som du och jag. Och det där bokomslaget som vi ser i sociala medier är inte resultatet av talang. Det är istället resultatet av hårt arbete och envishet! För det känns tungt för alla som skriver ibland. Och de som lyckas skriva klart har hittat ett sätt att ta sig igenom svårigheterna som uppstår under tiden de skriver – inspiration som saknas, tid som saknas, idéer som saknas. De som lyckas har dykt upp vid tangenterna trots att det känns tungt! Dag efter dag. Efter dag.

Det kan du också göra!

Missförstånd nummer 2 – De som lyckas skriva klart sina böcker och som till slut får sitta på scenen på bokmässan och bli intervjuad av Jessika Jedin har mycket mer tid än jag har!

Det stämmer inte! Alla har vi tjugofyra timmar om dygnet och jag vill påstå att alla (med ytterst få undantag!) skriver sin första bok och kanske sin andra och tredje och fjärde bok under tiden som de har en annan sysselsättning, ofta på heltid. De har barn som ska skjutsas och hämtas och kanske till och med ammas! De har ett helt vanligt liv som kräver saker av dem, precis som du har.

När jag skrev min första bok, Välkommen till Himmelsta, var jag sjukskriven på grund av utmattning, och jag hade därför definitivt mer tid än andra, men betydligt mindre ork. Dessutom, min andra och min tredje och min fjärde bok skrev jag vid sidan av mitt jobb. Jag har också skrivit alla mina böcker under mina barns uppväxt och jag vet mängder av författare som har liknande förutsättningar.

De som sitter på bokmässans scen och har djupa samtal om sina böcker med Jessika Jedin har alltså inte mer tid än du har! De har bara hittat ett sätt att använda den lilla tiden som ändå finns över i deras liv, till just skrivande. Vad de har lyckats med är att prioritera och välja bort sådant som de har haft möjlighet att välja bort. Kanske har de valt bort att se hela Game of Thrones för andra gången eller att skrolla igenom Instagramflödet på mobilen tio gånger om dagen eller att ligga kvar i sängen på helgmorgnar och istället kliva upp en timme innan resten av familjen vaknar för att skriva.

Det finns alltid tid! Också i ditt liv. Men du måste hitta den och du måste ta den!

Missförstånd nummer 3 – De som lyckas skriva klart sin bok och till slut får chansen att känna den FANTASTISKA känslan av att se ryggen på sin bok, med sitt eget namn på (!) i bibliotekshyllan, har vetat att de vill bli författare ända sedan de lärde sig skriva.

Fel, fel, fel! Jag vill skriva ännu fler utropstecken här, men det blir ju alldeles för fult i texten! Jag vet inte varifrån det här missförståndet kommer, men det är mycket vanligt att man kommer på att man vill skriva en bok långt fram i livet och också lyckas göra det.

Jag har visserligen alltid älskat att skriva, genom hela livet njutit av hur det liksom får ordning på mina röriga tankar. Och journalist har jag velat bli i omgångar genom hela livet (men aldrig blivit!). Men författare? Jag hade aldrig ens snuddat vid tanken förrän jag var trettiofem år gammal. Och jag är definitivt INTE ensam! Enligt Författarförbundet är den genomsnittliga åldern för en kvinnlig författardebutant 38 år (36 år för män)! Och det är ju knappast så att alla dessa människor har försökt skriva böcker hela sina liv och lyckats först när de når medelåldern!

Så därför: De som lyckas skriva klart sin bok och som till slut får chansen att känna den FANTASTISKA känslan av att se ryggen på sin bok med sitt eget namn på (!) i bibliotekshyllan, har inte ALLTID vetat att de vill blir författare. Många av oss har insett det långt fram i livet! Att du insåg att du ville skriva en bok först du var trettio eller femtio eller kanske sjuttio, har alltså ingen betydelse. Du kan lyckas skriva en bok oavsett när i livet du insåg att det var det du ville göra!

______________________________