Tema skrivprocessen – att planera sin berättelse

Jag fortsätter på tema ”Skrivprocessen”! Idag har vi kommit till något som jag, när jag började skriva, var väldigt dålig på – nämligen att planera berättelsen! I det här inlägget får du ta del av hur jag gör när jag planerar mina berättelser.

I mitt förra inlägg pratade jag om varifrån jag får idéerna till mina berättelser och hur jag väljer ut vilka idéer som ska bli berättelser. Nu kommer vi till nästa fas – själva planerandet! Men behöver man verkligen planera sin berättelse? kanske du undrar.

Måste man planera?

Svaret är ja! Men med en brasklapp. För du behöver inte planera din berättelse i detalj när innan du börjar skriva. Du behöver inte planera alls när du börjar skriva, om du inte vill. Men tids nog kommer du behöva planera. Annars kommer det vara omöjligt för dig att få ihop alla trådar och sidospår som du har kastat ut under vägen.

Jag har dock kommit fram till att mitt skrivande blir både roligare och framför allt mer effektivt om jag planerar min berättelse innan jag börjar skriva.

Men jag planerar absolut inte allt. För gör jag det vet jag med mig att jag kommer tröttna. Då blir själva skrivandet bara en lång transportsträcka utan tillräckligt med kreativa utmaningar för att hålla mitt intresse upp. Å andra sidan; planerar jag för lite blir det svårt för mig att komma framåt och skriva i den takt som jag önskar. Här får man helt enkelt hitta den kombination av struktur och kreativ frihet som passar bäst för en själv.

Så här gör jag innan jag börjar skriva!

  1. Jag bestämmer några saker om mina huvudkaraktärer. Jag ger dem namn, ålder, familjesituation, yrke, fritidsintressen och några karaktärsdrag. Sedan nöjer jag mig oftast där. Jag skriver alltså inga långa utläggningar om var och en av karaktärerna och sparar i någon mapp (jag vet att många författare gör så och det kan vara hjälpsamt och något du kan överväga att göra!). Jag sparar istället det här med att lära känna karaktärerna på djupet till själva skrivandet. Detta främst därför att jag har insett att karaktärerna och deras relationer intresserar mig mest av allt när jag skriver. Och sparar jag mycket av detta till själva manusskrivandet håller det mitt intresse uppe. Jag kommer i stort sett aldrig på några bakgrundshistorier, orsaker till karaktärsdrag eller drivkrafter innan jag börjar skriva. Det utkristalliseras istället efter hand medan jag skriver.
  2. Jag sätter spelplatsen, alltså var berättelsen i huvudsak ska utspela sig.
  3. Utifrån de idéer jag har fått och spunnit vidare på tänker jag ut en huvudintrig som jag skriver ner. Jag skriver oftast inget långt synopsis utan kanske en halv A4-sida med de stora händelserna och vändpunkterna. Viktigt här är att få med hur berättelsen ska börja, de stora händelserna som berättelsen ska kretsa kring och viktigast av allt – slutet! En del tycker att det är tråkigt att från första början veta hur det ska gå i slutet, de vill ha slutet öppet efter det i sig blir en drivkraft att fortsätta skriva. För mig är det tvärt om. Att hela tiden skriva mot det där slutet (som ofta är ganska rafflande och dramatiskt), att hitta sätt att – oavsett vad som händer och vad karaktärerna väljer att hitta på – hela tiden fortsätta sträva mot den där rafflande slutscenen, det är min allra största drivkraft i skrivandet. Och det är detta som hela tiden gör att jag vill fortsätta framåt i berättelsen.
  4. Jag tänker ut en startscen. Detta ska vara en scen som verkligen griper tag och som får läsaren att vilja läsa vidare. Det är sedan inte alltid säkert att jag börjar skriva på öppningsscenen eftersom det kan kännas ganska pressat att börja med den där viktiga början. Men jag har så gott som alltid den där startscenen ganska klar för mig i mitt huvud när jag börjar skriva.
  5. Jag bestämmer i vilket tempus jag ska skriva min berättelse och utifrån vems eller vilkas perspektiv som historien ska berättas.
  6. Jag sätter upp ett mål för när jag ska vara klar med det första utkastet i min berättelse och skriver in det i min kalender.
  7. Jag börjar skriva!

Mitt sätt – ingen regel

Detta är (så klart!) inget facit för hur man gör när man panerar en berättelse. Man kan planera och skriva ett bokmanus på en mängd olika sätt. När jag skrev min första berättelse planerade jag exempelvis ingenting innan jag började skriva. Men efter ett tag insåg jag att jag inte hade en aning om vart min berättelse var på väg. Vad var det egentligen som jag skrev om?

Utifrån de erfarenheter jag har samlat på mig har detta sätt att planera visat sig fungera bra för mig och kanske kan du använda det som inspiration när du själv planerar den berättelse som du vill skriva! Jag hoppas det.

Häng med på kostnadsfritt webinar!

Är du en sådan som tvivlar på din förmåga att faktiskt lyckas skriva klart din bok? Häng med på mitt kostnadsfria webinar ”Du KAN skriva en bok – men du måste göra jobbet!”. Det äger rum den 1:a februari och du anmäler dig här.

______________________________________________

Om detta blogginlägg känns inspirerande för dig skulle jag bli väldigt glad om du ville tipsa någon skrivintresserad vän om Skrivpeppbloggen. Kanske har du någon i din bekantskapskrets som också skulle uppskatta mina tips?

Tema utgivning: ”Tro på din text och din dröm!”

Foto: Eva Sjöberg

Drömmen om att bli författare har funnits så länge Anna Johansson kan minnas, men den tog rejäl fart när hennes tvillingar var små. ”Jag hamnade i en slags trettioårskris då jag insåg: Ville jag göra något av den där drömmen, så måste jag sätta igång!” 

Sagt och gjort. Anna började skriva på en deckare i Jönköpingsmiljö.

”Jag skrev så fort det blev tillfälle, många sena kvällar och tidiga morgnar och dessutom på en otroligt seg och gammal dator. Tur att jag tyckte skrivandet var så roligt, annars hade jag nog gett upp.”

Känslan av att se storyn växa fram, gav mersmak. Hon berättar att hon inte hade någon plan för skrivandet medan hon skrev. Använde ingen synopsis och visste därför inte hur berättelsen skulle sluta. Två år senare var manuset till det som senare skulle bli Den som skipar rättvisa klart.

Blev refuserad

Anna skickade sitt manus till många förlag. Och refuseringarna började snabbt trilla in.

”I början blev jag ledsen och besviken när det kom en refus, och det kan jag fortfarande bli. Men nu vet jag att det är en del av jobbet. Alla kan inte gilla allt och förlagen kan inte heller ge ut alla manus.”

Började på nytt projekt

För att få något annat att tänka på började Anna fila på ett barnboksmanus. Det var så Sally Superstjärnan blev till.

”Sally är en tjej som likt mig själv. Hon får liksom jag rampfeber när hon ska upp på scen. Jag tyckte det fanns så få böcker som behandlade ämnet på ett enkelt sätt och jag ville säga till barn att ”det där nervösa” man kan känna när man ska prata eller sjunga inför publik – det är inte ovanligt eller konstigt.”

Året var 2018 när Anna fick napp hos Idus förlag med sitt barnboksmanus, och sedan dess har det rullat på.

”Nu kommer snart min sjätte barnbok Asta på kompisjakt!”

Drömmen om deckaren

Anna ville dock inte ge upp drömmen om deckaren, det där manuset som hon kämpat med under så lång tid. När inget förlag nappade jobbade hon därför vidare och gjorde hon en rejäl ombearbetning.

”Så fick jag se på Instagram att Lind & Co sökte deckare för utgivning i ljudboksformat. Jag skickade in och det dröjde inte länge förrän jag fick ett efterlängtat JA!”

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Den-som-skipar-rattvisa_9789178618187-700x700-1.jpg
Anna Johanssons deckardebut ”Den som skipar rättvisa”

Därefter har det blivit fler ljudböcker för vuxna och alldeles nyligen kom ”Den som bär skulden” – uppföljaren till deckardebuten.  

Anna Johansson bor i Huskvarna med sin familj som består av fyra barn, en man och en katt. På dagarna jobbar hon som nämdsekreterare.

Så när hinner du skriva alla böcker?

”Det blir mellan jobb, hämtningar, läxläsning och allt det där andra som hör livet till.”

Annas bästa tips till dig som är aspirerande författare:

  1. Tappa inte bort glädjen i att skriva! Allt behöver inte vara perfekt från början, eller ens bra. Tänk på att ett första utkast är just bara ett första utkast. Fundera inte så mycket på den perfekta formuleringen utan skriv bara vidare och få din story nerskriven. Sedan väntar massor av redigering.  
  2. Hitta inspiration i din omgivning; lyssna på samtal runt omkring dig på bussen, i affären, i podcasts. Tänk på vad människor pratar om, hur de pratar, vilka ord och uttryck de använder.  
  3. Hitta bra testläsare och framför allt: Våga lämna ifrån dig texten för att få feedback! 

    Vill du veta mer om Anna och hennes författarskap? Följ henne på Instagram: @annajohanssonforfattare

Öka dina chanser att bli PUBLICERAD!

För mig har ordet genre inte direkt någon härlig klang. Men det handlar inte om att jag är en finsmakare som bara gillar finkultur. Absolut inte. Istället handlar det om att jag helt enkelt har svårt att hålla mig till uppställda regler. Och genre kräver regler. Sådana som man som författare helst inte ska bryta mot.

När min debutroman ”Välkommen till Himmelsta” kom ut fick den flera tidningsrecensioner, vilket var alldeles fantastiskt! Men i en recension skrev recensenten att det var en söt feelgood.

Jag befann mig mitt i bokmässans människohav när jag läste recensionen. Och jag minns att jag stannade till och stirrade ner i mobilen. Var tvungen att läsa recensionen flera gånger om. Att jag hade skrivit en bok som kunde betraktas som en feelgood var inget jag överhuvudtaget hade reflekterat över.

Därefter har det fortsatt. Mina nästkommande böcker (”Under två timmar” och ”Ljuskällan”) har också av vissa betraktats som feelgood. För andra har de varit allt annat än böcker som fått dem att må bra. Själv har jag kallat dem ”igenkänningsromaner”.

Men varför är det så viktigt med genre? Kan en bok inte bara få vara rätt och slätt ”en bok”?

Att kategorisera handlar om att förstå

Nu, med ett antal böcker i ryggsäcken, börjar jag förstå vad det handlar om. Det är viktigt för oss människor att kategorisera och dela in i grupper om än det ena, än det andra. Det är viktigt därför att det gör världen mer begriplig för oss. Lättare att hantera och förstå oss på. Och det handlar om förväntningar.

Jag har haft tur. Mina vuxenböcker har hittat förlag trots att de faller mellan genrestolarna. De tangerar helt klart feelgoodgenren med ett enkelt språk, stort framåtdriv och mycket humor. Ändå är de inga självklara feelgoodböcker.

Varför?

För att de saknar den allra viktigaste feelgoodingrediensen. De har inte några självklart lyckliga slut som lämnar varje läsare med en obestridligt härlig känsla i magen.

Detta har gjort vissa läsare besvikna. De har trott att de öppnat en feelgoodbok, men har fått en annan typ av roman.

Ett löfte till läsaren

Att skriva i en genre handlar om att ge läsaren ett löfte. För säger jag att en bok är en deckare måste det finnas någon form av fall som ska lösas i boken. Jag kan inte säga att min bok är en deckare och sedan bara låta mina karaktärer åka och bada på Mallorca och någon bli kär i någon annan och inget annat inträffar, eller hur? Om jag gör så spelar det ingen roll hur väl jag skildrar den där resan och förälskelsen. Läsaren kommer ändå bli besviken eftersom boken och författaren inte höll sitt löfte. Det fanns inte den typen av spänningsmoment som måste finnas i en deckare.

Det här känner förlagen förstås mycket väl till och det betyder att det är extra svårt att få böcker som inte tillhör en tydlig genre publicerade. Varför? För att dessa böcker helt enkelt är svårare att sälja. För på vilken hylla ska min deckare om en semester på Mallorca hamna i bokhandeln? Troligtvis inte på någon hylla alls.

Så mitt tips till dig som är aspirerande författare: Välj en genre att skriva i och håll dig till den. Lär dig vilka löften den genre du väljer ger till läsarna och ge läsarna vad de förväntar sig.

Detta kan låta tråkigt och du kan förstås bli utgiven ändå, men om du väljer en genre och håller dig till den kommer dina chanser att bli publicerad öka avsevärt. Du kommer också i förlängningen öka sina chanser att nå ut till många läsare. Och med handen på hjärtat – är det inte just det du vill?

Tre tips på vad du kan göra när du fastnar i skrivandet

Bild av Gerd Altmann från Pixabay

Är det något du kan vara helt och hållet säker på när du skriver en bok, så är det att du kommer att fastna. Tids nog och i någon del av skrivprocessen. Här följer tre tips på vad du kan göra när detta händer.

  1. Hoppa över partiet du just nu skriver på! Om det känns tungt, svårt eller som att orden helt enkelt inte kommer till dig som du vill, testa att bara strunta i den del du skriver på just nu. Hoppa framåt i berättelsen. Börja på nästa kapitel eller skriv slutet (om du har bestämt hur det ska vara). Det som händer när du lämnar stället där du kört fast och fokuserar dina tankar på en helt annan del av berättelsen är att du öppnar upp för nya tankebanor.
  2. Rör på dig! Att skriva är inte bara att sitta vid tangenterna. Det är att använda hjärnan och TÄNKA på din berättelse också. Jag tänker som allra bäst när jag är ute och går med min hund eller när jag rör mig på andra sätt (rensar ogräs, viker tvätt, dammsuger, joggar). Poängen är att du ska välja aktivt att fokusera dina tankar på din berättelse när du gör något annat. Detta har varit ovärderligt för mig när jag har skrivit mina böcker och jag vet faktiskt inte hur många knutar som har lösts upp under mina otaliga hundpromenader!
  3. Kom närmre karaktärerna! Om du har fastnat, använd skrivtiden till att lära känna dina karaktärer bättre. Att gräva djupare i deras innersta, deras drömmar och mål, deras bakgrund. Det kommer att ge dig en bättre känsla för hur de agerar i olika situationer, vilket kommer att hjälpa dig framåt. När du gör detta – om du skriver ner det eller bara tänker – är det dessutom inte nödvändigtvis något som måste finnas med i din berättelse. Du skapar detta för din egen skull, för att göra det lättare för dig själv att komma framåt. Och vad händer när du vet att det du skriver inte kommer att stå i någon bok? Jo, prestationskraven lättar och orden kommer åter flöda friare!

Skrivringen – håller dig i handen genom hela skrivprocessen!

I juni lanserar jag Skrivringen – medlemstjänsten för dig som vill skriva en roman.

Om du går i skrivartankar och har tröttnat på skrivarkurser som tar slut redan innan du har kommit igång med skrivandet på allvar. Eller på hutlöst dyra skrivcoacher. Då är detta något för dig!

Som medlem i Skrivringens medlemstjänst får du stöd genom hela skrivprocessen så att du orkar hela vägen och når målet – att slutligen hålla din färdiga roman i handen!

Jag som står bakom Skrivringen heter Hanna Landahl och jag har orkat hela vägen åtta gånger. Fyra romaner och fyra böcker för barn och ungdom har det blivit. Och nu vill jag använda allt jag lärt mig under vägen för att hjälpa dig att uppfylla din skrivdröm!

Vad är Skrivringen?

Skrivringen är skrivarkursen som fortsätter ända tills du har skrivit klart din roman. Och skrivcoachen som finns där vid din sida så länge som just du behöver. Dessutom till ett MYCKET överkomligt pris.

Genom att bli medlem i Skrivringen får du tillgång till följande: 

– Ett gruppcoachningstillfälle varje månad, där du ställer dina frågor till mig om hur du ska komma vidare i ditt skrivande.  

– En arbetsworkshop varje månad där du jobbar med ditt manus utifrån de uppgifter du får av mig. 

– Veckovis skrivpepp av mig via mejl och podcast. 

– En kursportal som kommer att växa sig allt större för varje månad. 

– En Facebookgrupp bara för medlemmar där du du ställer frågor till mig och skrivkompisarna i Skrivringen och bidrar med din egen kompetens. 

– Och kanske framför allt – ett mycket bra tillfälle att ta ditt skrivande på allvar! För när du lägger in en insats i beslutet du fattar, är chansen många gånger större att du faktiskt når ditt mål – att skriva färdigt den där romanen!

Men vad kostar det då?

Till en kostnad av ett (skitbilligt!) gymkort erbjuder jag stöttning där just du är i din skrivprocess, ända tills du är klar. Bye bye skrivkurser som är slut innan du ens har kommit igång! Hej då svindyra skrivcoacher!

Kostnad: 299 kr/månad (gäller endast om du går med 16-20 juni). Medlemsavgiften dras direkt från ditt bankkort.

Bindningstid: INGEN! Du väljer själv hur länge du vill vara med. En månad eller tre år – det är ditt val!


Är detta något för dig? Läs mer på Skrivringens webbplats (öppnas i nytt fönster)! Notera i din kalender att anmälan öppnar den 16:e juni. Du kan också göra en intresseanmälan här (som såklart är helt och hållet icke bindande!).

Och du, följ mig gärna på Instagram