Och så plötsligt har jag skrivit ett barnboksmanus. Mitt allra första. Tänkt att bli en kapitelbok för sex- till nioåringar. Bara sådär. Det är i alla fall lite så det känns just nu. Men så är det förstås inte. Åtminstone inte helt.
För jag började skriva om Aston och Dalia i vintras. Och hade egentligen hela berättelsen klar för mig. Men den absoluta merparten av texten är skriven den senaste veckan.
Detta var precis vad jag behövde just nu. Ett fullständigt lustfyllt skrivande. Helt utan krav eller förväntningar.
Nu ska jag redigera och sedan är det dags att leta förlag igen. Så fortsättning följer!