Och så var jag plötsligt en av de där ”spännande” debutanterna i Tidningen Skriva och det går upp för mig vilken känslomässig berg- och dalbana det här är. Det känns fullständigt overkligt att bli presenterad som en av dem som är på väg in i bokvärlden. En av dem som har framtiden för sig. För det är ju inte så det känns de där dagarna när tvivlen sätter in.
Många gånger har jag med ett visst mått av missklädsam avund läst texterna om de där lyckade debutanterna och nu är jag plötsligt en av dem. Det är nog dags att ge mig själv en ordentlig klapp på axeln!