Att vänta på svar från förlag

Bilden visar Hanna Landahls böcker.

Du har skrivit klart din bok och du har skickat den till ett förlag. Antingen får du stora skälvan och ångrar genast att du tryckte på sänd, för hur kunde du vara så dum att skickade iväg något som var så dåligt skrivet? Eller så tänker du att det borde gå väldigt fort, detta, för vem som helst borde ju kunna se att det är en riktig BESTSELLER som du har skrivet! Oavsett vilket – när du väl har skickat in ditt manus börjar det som jag tycker är det svåraste av alltihop. Att vänta på svar! Detta moment är till och med svårare, mer krävande, än att skriva en hel lång bok.

Att bara gå där och vänta, ja det tär och det finns inte så mycket att säga om den där väntan egentligen. För hur mycket du än vill kan du faktiskt inte räkna ut hur lång tid det kommer att ta innan förlagen svarar.

När jag hade skrivit mitt första manus och skickat in det till förlag sysselsatte jag mig med att googla på vad tiden som förflöt utan att jag fick något svar egentligen betydde. Om förlagen inte svarade snabbt (vilket de flesta inte gjorde), betydde det att mina chanser blev mindre eller större allteftersom veckorna gick? Jag fick inget entydigt svar. Någonstans läste jag att om jag inte fick svar den första veckan efter att jag skickat in, så kunde glömma att boken skulle bli utgiven över huvud taget. Någon annanstans stod det istället att det var BRA att det tog lång tid eftersom det betydde att förlaget faktiskt tog god tid på sig för att gå igenom manuset. Alltihop var förstås spekulationer och ingenting som hade större värde för mig än att sysselsätta mig under tiden som jag väntade.

Men det jag har lärt mig är att det tar den tid det tar och hur lång den tiden är betyder egentligen ingenting alls. Det kan ta tre månader att få svar (vilket de flesta förlag hävdar att det tar), men det kan också ta en vecka eller sju månader. Eller – och det här är inte roligt – så får du inget svar alls. Och det bästa du kan göra medan du väntar är att försöka glömma bort att du ens har skrivit den där berättelsen och helt enkelt börja skriva på en ny.

Vilka svar kan du förvänta dig från ett förlag och vad betyder de?

Olika typer av refuseringar från förlag.

Okej, jag kan alltså inte säga någonting vettigt om tiden som förflyter mellan det att du skickar in ditt manus och du får ett svar (mer än att du bör försöka GLÖMMA det där manuset för din psykiska hälsas skull!). Men vad jag faktiskt KAn säga någonting om är vad som kan tänkas hända när förläggare, redaktör, lektör eller kanske till och med en hel manusgrupp har tittat på eller till och med LÄST ditt manus!

  1. Personerna som läst manuset jublar över förträffligheten och ringer upp eller mejlar dig och säger att de vill ge ut manuset!
  2. Personerna som läst manuset tycker att manuset faktiskt har något som är värt att utveckla. De kontaktar dig (via mejl eller telefon) och säger varken ja eller nej, utan kanske snarare: ”Skulle du kunna omarbeta X och Y och återkomma igen?” Här är du så nära du kan komma!
  3. Personerna som läst tycker att ditt manus har något, men de kan ändå av något skäl inte anta det. De skriver något om vad de uppskattade eller skickar kanske till och med ett lektörsutlåtande. Det här är vad vi författare brukar kalla för en positiv refusering.
  4. Personerna som läst tycker att ditt manus faktiskt inte är så dumt, men de har ingen plats på sin lista just nu. Du får därför ett standardiserat svar – en så kallad standardrefusering.
  5. Personerna som läst tycker att ditt manus faktiskt inte är så dumt, men de har redan en författare som skriver sådant som liknar det som du skriver. De mejlar en standardrefusering.
  6. Personerna som läst tycker att ditt manus faktiskt inte är så dumt, men de är helt enkelt inget förlag som ger ut den här typen av manus. De mejlar en standardrefusering.
  7. Personerna som läst tycker att ditt manus faktiskt inte är så dumt, men det är inte tillräckligt genomarbetat ännu. Därför mejlar de en standardrefusering.
  8. Personerna som läst ditt manus tycker inte om det av en eller annan anledning och mejlar därför en … ja, exakt … standardrefusering.

Allra störst chans är att någon av punkterna 4-8 händer just dig helt enkelt därför att det händer de allra flesta som skickar in manus till ett förlag. Jag vet inte hur många standardrefuser jag har fått. Kanske hundra? Men något som är viktigt att tänka på – om detta efter all den där väntan händer också dig – är att det inte nödvändigtvis behöver betyda att ditt manus är dåligt. Men det är förmodligen (om du fungerar ungefär som jag) exakt det som du kommer tänka. Som du ser i listan här ovan finns det nämligen MÄNGDER av anledningar till att du får en standardrefusering. En enda av dem är att förlaget inte tycker om ditt manus.

Är privat skrivcoaching något för dig? Läs mer och boka ett möte till halva priset här: https://skrivringen.se/privatcoaching/

Tema utgivning: ”Tro på din text och din dröm!”

Foto: Eva Sjöberg

Drömmen om att bli författare har funnits så länge Anna Johansson kan minnas, men den tog rejäl fart när hennes tvillingar var små. ”Jag hamnade i en slags trettioårskris då jag insåg: Ville jag göra något av den där drömmen, så måste jag sätta igång!” 

Sagt och gjort. Anna började skriva på en deckare i Jönköpingsmiljö.

”Jag skrev så fort det blev tillfälle, många sena kvällar och tidiga morgnar och dessutom på en otroligt seg och gammal dator. Tur att jag tyckte skrivandet var så roligt, annars hade jag nog gett upp.”

Känslan av att se storyn växa fram, gav mersmak. Hon berättar att hon inte hade någon plan för skrivandet medan hon skrev. Använde ingen synopsis och visste därför inte hur berättelsen skulle sluta. Två år senare var manuset till det som senare skulle bli Den som skipar rättvisa klart.

Blev refuserad

Anna skickade sitt manus till många förlag. Och refuseringarna började snabbt trilla in.

”I början blev jag ledsen och besviken när det kom en refus, och det kan jag fortfarande bli. Men nu vet jag att det är en del av jobbet. Alla kan inte gilla allt och förlagen kan inte heller ge ut alla manus.”

Började på nytt projekt

För att få något annat att tänka på började Anna fila på ett barnboksmanus. Det var så Sally Superstjärnan blev till.

”Sally är en tjej som likt mig själv. Hon får liksom jag rampfeber när hon ska upp på scen. Jag tyckte det fanns så få böcker som behandlade ämnet på ett enkelt sätt och jag ville säga till barn att ”det där nervösa” man kan känna när man ska prata eller sjunga inför publik – det är inte ovanligt eller konstigt.”

Året var 2018 när Anna fick napp hos Idus förlag med sitt barnboksmanus, och sedan dess har det rullat på.

”Nu kommer snart min sjätte barnbok Asta på kompisjakt!”

Drömmen om deckaren

Anna ville dock inte ge upp drömmen om deckaren, det där manuset som hon kämpat med under så lång tid. När inget förlag nappade jobbade hon därför vidare och gjorde hon en rejäl ombearbetning.

”Så fick jag se på Instagram att Lind & Co sökte deckare för utgivning i ljudboksformat. Jag skickade in och det dröjde inte länge förrän jag fick ett efterlängtat JA!”

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Den-som-skipar-rattvisa_9789178618187-700x700-1.jpg
Anna Johanssons deckardebut ”Den som skipar rättvisa”

Därefter har det blivit fler ljudböcker för vuxna och alldeles nyligen kom ”Den som bär skulden” – uppföljaren till deckardebuten.  

Anna Johansson bor i Huskvarna med sin familj som består av fyra barn, en man och en katt. På dagarna jobbar hon som nämdsekreterare.

Så när hinner du skriva alla böcker?

”Det blir mellan jobb, hämtningar, läxläsning och allt det där andra som hör livet till.”

Annas bästa tips till dig som är aspirerande författare:

  1. Tappa inte bort glädjen i att skriva! Allt behöver inte vara perfekt från början, eller ens bra. Tänk på att ett första utkast är just bara ett första utkast. Fundera inte så mycket på den perfekta formuleringen utan skriv bara vidare och få din story nerskriven. Sedan väntar massor av redigering.  
  2. Hitta inspiration i din omgivning; lyssna på samtal runt omkring dig på bussen, i affären, i podcasts. Tänk på vad människor pratar om, hur de pratar, vilka ord och uttryck de använder.  
  3. Hitta bra testläsare och framför allt: Våga lämna ifrån dig texten för att få feedback! 

    Vill du veta mer om Anna och hennes författarskap? Följ henne på Instagram: @annajohanssonforfattare