En hyllning till småorden!

Boken "Svenska skrivregler". Den symboliserar att du som författare inte bör följa alla skrivregler som finns.
Du måste inte följa allt som står i den här boken!

Kanske har du fått rekommendationer från testläsare, skrivarkurslärare och andra förståsigpåare att göra dig av med alla och ju och liksom och nu och andra småord. För att inte prata om din svensklärare som jag antar var framme med rödpennan med en gång när ett litet talspråksord skymtades. Men måste man verkligen stryka varenda litet ju som smugit sig in i din text?

Mitt svar på den frågan är NEJ! Verkligen inte! Jag vet att det kanske kliar i en och annan svensklärare här nu. För jag vet att de där småorden för vissa är mjölbaggarna i vetemjölspåsen. Getingarna under garagetaket. Skadedjuren som bör och ska utrotas så fort de upptäcks. Men innan du lyssnar till språkpoliserna vill jag ropa STOPP! För jag vill å det bestämdaste hävda att de där småorden på allvar kan fylla en viktig funktion i din text!

Hade det handlat om att det du skrev var ett överklagande till Skatteverket eller ett ansökningsbrev till en advokatbyrå – självklart ska du nagelfara din text efter allt om får din text att verka informell och pratig. I de fallen ska de där orden letas upp och utrotas omedelbart. Stryk och förinta! De har ingenting i din text att göra.

Men i en skönlitteratur? Ja, där gäller faktiskt lite andra regler.

Så hur ska du göra när du skriver din bok?

Det är inte fullt så enkelt som att du som författare helt och hållet kan strunta i allt du lärt dig i skolan och komma undan med att strössla ut småorden i din berättelse. För det är inte i alla skönlitterära texter som de här orden fyller en funktion. I vissa texter kan de kännas överflödiga och, precis som många med nitisk rödpenna hävdar, dra ner läsupplevelsen för läsaren.

I andra texter vill jag däremot hävda att den övernitiska rödpennan faktiskt kan förstöra textens hela själ.

Så vad handlar det om? Ska du stryka de där orden som av en del betraktas som skadedjur eller ska du inte?

Svaret är kanske. Och ja, jag vet, det är inget vidare svar. Men det beror helt enkelt på din berättarstil. Din ton. Ditt sätt att skriva. Hamnar de där småorden naturligt i din text, utan att du egentligen tänker på det, ja då kanske de faktiskt tillhör ditt språk, ditt sätt att berätta och då tycker jag att du ska låta dem finnas där.

Hör hemma i dialogen

De här småorden tillhör definitivt mitt språk. Utan dem skulle mina berättelser bli styltiga och formella och framför allt skulle de förlora sin rytm. Och inte minst – de hör hemma i mina karaktärers ordförråd! Om jag stryker alla liksom och alltså som trillar ur mina karaktärers munnar kommer de fortsätta vara just karaktärer och aldrig i läsarnas huvud förvandlas till verkliga människor! För många av de karaktärer som jag skapar säger ju i var och varannan mening! Så är det. Småorden är helt enkelt en del av min gestaltning. Mitt sätt att skriva. En del läsare kommer att gilla det. De kommer uppskatta rytmen och tonen som de här orden hjälper till att skapa. Andra däremot, kommer störa sig så mycket att de kommer slå igen boken och sluta läsa. Men det är exakt så det måste vara. För vi kan som författare inte tilltala alla. Då blir det mellanmjölk av alltsammans. Ingen kan säga att hen egentligen ogillar det, men det finns inte heller någon som påstår att det är det bästa som finns.

Kanske är de människor som du skapar av samma sort som de jag skapar? Kanske pratar dina karaktärer faktiskt som många av oss gör i verkligheten? I så fall vill jag säga följande till dig: Låt småorden stå!

Stryker dem ändå

Men trots allt som jag hittills har skrivit i det här blogginlägget har jag den senaste veckan tillbringat en ansenlig mängd timmar med att stryka just småord. Jag vet allvarligt talat inte hur många som har fått sätta livet till under redigeringen av min ungdomsroman ”Branden”. Hundra? Tusen? Ingen aning.

Men om de nu är så viktiga, varför har jag då plockat bort dem? Jo, helt enkelt för att de var på tok för många! Så jag har inte utrotat dem. Bara tagit hjälp av delete-knappen för att hålla populationen på en acceptabel nivå, så att jag, min redaktör och (en del av) läsarna kan känna oss hyfsat nöjda.

___________________________________________________________________

Vill du ha mer skrivpepp?

Häng med på Skrivutmaningen Skrivtian!

Skriv tio minuter om dagen, tio dagar i rad och få skrivpepp, skrivtips och hejarop av mig under tiden!

Antar du utmaningen?

Läs mer och anmäl dig här!

Så hittar du rätt i idéfloden

Författaren och skrivcoachen Hanna Landahl

Mitt huvud är oftast fullt av nya idéer, och om jag skulle låta dem få fritt spelrum skulle det förmodligen inte gå speciellt bra. Därför handlar mycket av idéfasen för mig om att välja ut den idé jag helst av allt vill satsa på. Och det är ingen lätt uppgift. För när jag väljer något betyder ju också att jag måste välja bort något annat. Och DET är inte direkt min främsta styrka. Jag är över lag ganska usel på att säga nej. För jag vill ju så mycket!

Alla bokidéer som jag får under mina dagar skriver jag numera upp i en app som jag har i min mobil och som heter Trello. Det som är bra med den här appen är att jag kan använda den både i mobilen och på datorn, vilket leder till att jag kan samla alla mina idéer på ett och samma stället. Och mobilen har jag ju alltid med mig. Dessutom kan jag i den här appen sortera alla anteckningar, vilket gör att de är lätta att hitta när jag behöver plocka fram dem.

Innan jag insåg vikten av att samla anteckningarna på ett och samma ställe och att kunna sortera dem, rådde det mer eller mindre kaos på idéfronten för mig. Jag hade flera anteckningsböcker, skrev på lösblad som låg och skräpade i hela huset och inte minst hade jag hela anteckningsappen i mobilen full av lösryckta idéer som i efterhand var omöjliga att hitta och därför göra någonting med. Jag gick hela tiden runt med en känsla av att ha tappat bort den bästa idén av allihop!

Det funkade helt enkelt inte och jag vill verkligen rekommendera dig att på ett eller annat sätt organisera dina anteckningar redan från början av ditt bokprojekt. Testa dig fram och hitta ett system som funkar för dig! Det kommer garanterat att underlätta arbetet med din bok.

Så får jag mina idéer

Idén till boken som kommer ut i höst, ungdomsromanen ”Branden”, fick jag för ett par år sedan när ett ödehus brann ner i samhället Floby som ligger i närheten av där jag bor. I det inledande polisarbetet, som följde efter den verkliga branden, var det några ungdomar som togs in för förhör och detta fick min fantasi och ta fart. För vad hade egentligen hänt? Hur kände de sig? Och tänk vad fel det kan bli i den där åldern, när kroppen är stor men hjärnan inte riktigt har hängt med.

Jag har ingen aning om vad som hände i den riktiga branden. Jag vet inte vem eller vad som orsakade den, jag fick bara grundidén till min bok av den verkliga händelsen, och gjorde sedan något helt eget av det.

Och just så brukar det vara för mig. Jag ser något, hör talas om något, läser om något, är med om något, sant eller fiktivt, något litet eller stort, och så sätter tankeverksamheten igång.

Branden, en ungdomsroman av Hanna Landahl

Vilka idéer ska du välja?

Jag har under hela min författarkarriär oftast valt idéer med hjärtat. Det som har pirrat. Det som har fastnat. Det som har gjort mig nyfiken och fått mig att vilja gräva djupare. Det som har fått tankarna att ta fart och spotta fram associationer. Det som verkligen har intresserat mig.

Och just detta tror jag är väldigt viktigt! Att låta dig styras av dig själv, dina egna intressen, din egen nyfikenhet och att välja det som verkligen intresserar just dig. Inte tänka så mycket på vad som säljer bra just nu eller vad förlagen vill ha. Och det finns flera orsaker till detta:

  1. Du ska jobba länge med ditt manus och det kommer vara svårt för dig att hitta motivationen om din vilja att skriva just den här boken inte är hämtad från djupet av dig själv.
  2. Din text kommer bli allra bäst om du skriver om något som verkligen intresserar just dig. För det är i din vilja att leta och gräva och rota runt i det där som verkligen bränner till inom dig, det som intresserar just dig, som du kommer att hitta din alldeles egna berättarröst. Och det är den som kommer att göra din berättelse unik.
  3. Det kommer som du vet ta lång tid för dig att skriva din bok. Många månader eller kanske till och med år kommer att förflyta mellan att du sätter dig vid tangenterna för första gången till att du sätter punkt för det sista kapitlet. Vad förlagen och läsarna vill ha förändras hela tiden. Så om du har hört att förlagen just nu letar efter deckare med pensionärer som huvudkaraktärer, så kanske de har hunnit fylla den potten när du väl har skrivit klart och de letar istället efter relationsromaner med klimattema. Du kan aldrig veta vad som kommer vara poppis när du är klar.

Av dessa anledningar vill jag å det starkaste råda dig att välja bokidéer utifrån dina egna intressen och det som känns i dig själv. Skrivprocessen kommer bli roligare och resutlatet – din bok – kommer ha större chans att nå ut i världen!

__________________________________________


Tycker du att mina skrivtips är hjälpsamma? Då skulle jag vilja be dig tipsa någon annan skriventusiast om Skrivpeppbloggen. Kanske genom att ta en bild på bloggen och lägga upp i dina stories på Instagram? Det skulle betyda mycket för mig!

Hur svårt är det att bli utgiven av förlag?

Böcker som symboliserar att bli utgiven på ett förlag.

De flesta som skriver berättelser vill bli utgivna på ett förlag. Så klart! För vi vill ju alla att våra berättelser ska bli lästa! Och även om det idag finns många sätt att bli utgiven på (egenutgivning, hybridförlag), är det ändå fortfarande allra störst chans att nå ut till läsarna om du blir publicerad av ett traditionellt förlag. De traditionella förlagen erbjuder nämligen sina författare möjligheter som är svåra att få fatt i utan dem.

Några saker som förlagen har och som vi som enskilda författare ofta saknar:

  • Upparbetade kanaler med bokhandeln där dina böcker kan säljas. Viktigt! Som egenutgivare är det oerhört svårt, för att inte säga omöjligt, att sälja in våra böcker till de stora bokhandelskedjorna. Och visst kan du sälja dina böcker via nätbokhandeln, men hur ska dina läsare hitta just dina böcker där bland alla andra?
  • En marknadsföringsbudget och ett upparbetat kontaktnät som de kan använda sig av för att sprida din bok. Som egenutgivare kanske du har pengar (vad vet jag?), men det där kontaktnätet med journalister som faktiskt kommer att öppna ditt mejl när du skickar information om din bok och därefter välja att skriva om den – har du det?
  • Kunskap om att göra en bok. Alla dessa moment som ingår när en bok blir till: slipandet av texten (redaktör och korrekturläsare), sättning av boken (alltså göra själva inlagan, slutversionen av boksidorna), omslaget, baksidestexten, val av papper, pressmeddelande, tryck, distribution och så vidare.

Så hur svårt är det att bli utgiven?

Svaret är enkelt. Det är jättesvårt. Det figurerar olika procentsatser om hur stor andel av alla manus som skickas in till förlagen som faktiskt blir antagna. Jag har hört allt ifrån 2 procent till några få promille. Jag tror att verkligheten finns någonstans där emellan.

Och detta kan ju kännas nedslående när du sitter där och kämpar med ditt manus. Jag kan verkligen förstå det och jag har känt så själv. Många gånger!

När jag först började skriva böcker tänkte jag att alla de där människorna som skriver bokmanus måste ju vara ganska dumma i huvudet. För hur orkade de? Det tar ju jättelång tid att skriva en bok och om den inte blev antagen …

Jag tänkte att jag väl kunde försöka en gång, (en enda!) men att fortsätta med manus efter manus efter manus utan att komma hela vägen? Vad var de egentligen för fel på dem?

Nu var ju jag en av de lyckliga, som fick mitt allra första manus utgivet. Och med tanke på min ofta synnerligen bristfälliga uthållighet (jag är faktiskt bra mycket annat!), så är risken överhängande att jag annars hade gett upp efter det där första försöket.

Men många har inte sådan tur som jag hade. Många blir inte antagna med sitt första manus. Så är det. Men det som en del av alla aspirerande författare gör rätt när refuseringsmejlen börjar trilla in, är att de fortsätter skriva. De forttsätter trots att det känns tungt.

Igen och igen. Och igen.

De sätter sig vid tangenterna idag och imorgon och om två månader också. De fortsätter skriva trots att de ofta tvivlar på att det kommer att gå. Att de någonsin kommer att få något manus antaget.

Att skriva en bok kräver träning!

Och det gör helt rätt! För skrivandet är ett hantverk, som vilket hantverk som helst. Och för att bli en duktig hantverkare måste du öva. Oavsett om du tänker bli möbelsnickare, guldsmed, rörmokare eller författare. Du föds helt enkelt inte med en gåva som gör att du kan sätta igång göra perfekta bröllopsringar eller skriva fantastiska böcker utan att träna! Och det gäller oss alla. Vi måste träna och vi måste träna mycket för att bli behärska ett hantverk. Så vill du bli en författare som är så skicklig att du får ditt manus antaget? Då behöver du förmodligen öva. Du behöver skriva och du behöver skriva MYCKET!  

Avslutningsvis vill jag säga att skillnaden mellan någon som blir utgiven och någon som inte blir det oftast är att den som blir utgiven aldrig gav upp. Den fortsatte och fortsatte och fortsatte och kanske blev det inget med det där första manuset. Men kanske med det andra?

Så kommer ditt manus bli en bok? Ja du, tänk om jag kunde svara på det! Men det kan förstås varken du eller jag veta. Men en sak kan du var helt säker på. Om du inte lyckas skriva klart det där manuset som jobbar med kommer det aldrig bli någon bok. Så enkelt är det.

Så fortsätt skriva! Fortsätt skriva ända tills du når hela vägen!

_____________________________________

Vill du ha hjälp på vägen? Stöttning genom skrivprocessen så att du faktiskt blir klar och får testa dina författarvingar och se om de håller? Då kanske Skrivringen – medlemstjänsten – är något för dig? Jag kommer att hålla öppet för nya medlemmar 16-19 maj 2022. Varmt välkommen att gå med! Du kan läsa mer här.

Vill du skriva en bok? Häng med på kostnadsfritt webinar!

Webinar för dig som vill skriva en bok

Det är lätt att tänka: ”Det där med att skriva en bok – det är ju för andra, inte för mig.” Jag vet. Jag har också tänkt så. Men så testade jag och märkte att det VISST var för mig. Det var till och med riktigt jättemycket för just mig! Kanske är det också för dig?

Under det här webinaret berättar jag om de insikter jag fick när jag tampades med mitt allra första bokmanus och som har varit AVGÖRANDE för att jag skulle lyckas ta mig från att tro att det aldrig kommer att gå, till att bli en etablerad författare.

Webinaret passar dig som vill skriva en skönlitterär bok av något slag, men som ännu inte har hittat sättet som tar dig hela vägen i mål. Och det passar dig som letar efter inspiration och kraft att fortsätta skriva på ditt eget manus.

Tid: Måndag 16 maj kl 19-20

Plats: Zoom

Du anmäler dig här!

Stort och varmt välkommen!

Vad får dig att längta till tangenterna?

De flesta av oss börjar skriva berättelser för att vi älskar det som händer med oss när vi gör det. För att vi bär på en djup längtan långt där inuti. Men sedan, efter ett tag, är det inte sällan något som förändras och det som från början kändes som en fristad blir till ett måste. Med det här blogginlägget vill jag säga till dig: Leta dig tillbaka till din skrivlängtan!

Visst började väl du skriva för att det var något som du själv ville? För att det gick lätt och av någon anledning fick dig att må bra? Visst var väl skrivandet då någonting som du långt där inuti drömde om att göra? För inte var det väl ett tvång? Något som skavde, som gav dig dåligt samvete, något som du gjorde ditt bästa att ducka för?

Det är så lätt att låta kraven ta överhand. Trots att man faktiskt inte vill.

Utmattning och depression förde mig till skrivandet

Anledningen till att jag började skriva berättelser var att jag var utmattad och deprimerad. Jag hade under lång tid hänsynslöst kört över det som var JAG, det som JAG behövde, det som fick MIG att må bra.

Jag hade tänkt på alla andra – på barnen, på min man, mina föräldrar, mina kollegor, barnen jag jobbade med i skolan, ja till och med på alla de där människorna som led till följd av klimatförändringar, vilka JAG var med och skapade bara genom att leva mitt priviligierade västerländska liv (jag vet att det är långsökt, men det var så jag tänkte!).

Och jag hade tänkt miljarder tankar på vad samhället förväntade sig av mig och försökt leva upp till det. Jag hade bankat på mig själv för att jag inte lyckades leva upp till alla de kraven som jag upplevde att samhället ställde på mig. Jag skulle vara en bra mamma, en bra fru, en god kollega och dessutom en ansvarsfull samhälls- och världsmedborgare.

Ja, du hör ju. Jag mådde inte så bra i den fasen av mitt liv, helt enkelt. Så, när jag till slut blev sjukskriven fick jag för första gången på lååång tid möjlighet att på allvar reflektera över vad JAG mådde bra av att göra.

Skrivandet gav friheten jag saknade

Och det tog inte lång tid för mig att komma på att jag ville skriva! För i skrivandet fanns det jag verkligen saknade i mitt liv. Frihet. Frihet från måsten, från konventioner och från krav. Frihet från normer. Där fanns inga mallar som jag upplevde att det fanns överallt annars i livet och som jag var tvungen att pressa in mig i. Där var det JAG som bestämde, jag som satte reglerna. Jag och ingen annan.

Det som också drog mig till berättandet var att saker och ting inte behövde vara så himla allvarliga där. Jag kunde faktiskt bara få ha lite roligt. Hur många andra ställen fanns där man bara kunde få fokusera på sitt eget höga nöje? Inga, som jag kände till. När jag skrev kände jag mig lite som någon som spelade dockteater (något som jag fortfarande ofta faktiskt kan känna när jag skriver). Jag drog i trådarna, satte alla spelregler och mina karaktärer gjorde det jag sa åt dem att göra.

Men det är så lätt att glömma bort allt detta. För man vill ju bli publicerad. Och man vill ju bli läst. Och man vill ju att ens böcker ska sälja och bli omtyckta och nå ut till många människor. Och man tittar sig runt omkring och tänker att alla de där andra författarna, de lyckas ju så himla bra! Vad är det för fel på mig och mina berättelser?

Tillbaka på ruta ett. Krav och måsten och konventioner.

Detta är min historia. Och även om jag har kommit lite längre än du har gjort i skrivandet och lyckats bli utgiven, så vill jag säga att jag vet hur det är! Jag vet att det är lätt att tappa bort glädjen i skrivandet. För vi är så fokuserade på resultatet. Att det ska bli någonting. Att vi ska lyckas.

Idag värnar och vårdar jag min skrivglädje och min längtan efter att skriva. Jag pressar mig inte på samma sätt som jag gjorde ett tag. Och jag försöker skriva det som just JAG gillar att skriva. För jar har insett att min skrivlängtan är det mest värdefulla jag har och utan den finns det ingen framtid för mig inom författaryrket. Den är en förutsättning.

Vad får DIG att längta efter att skriva?

Så, jag vill nu uppmana dig att ta ett steg tillbaka och titta inåt, djupt där inuti dig själv. Och jag vill att du svarar på följande fråga, inte inför mig eller inför någon, annan utan enbart inför dig själv: Vad får just DIG att längta till tangenterna? När du har svarat på den frågan ska du lägga all din kraft på att hitta tillbaka till exakt detta! För det är där och ingen annanstans som du kommer att hitta din kraft att fortsätta med din berättelse. Det är där och ingen annanstans som du kommer hitta din skrivglöd och botemedlet mot all världens skrivkramp.   

________________________________________

Tycker du att min blogg är inspirerande? Då skulle jag bli JÄTTEGLAD om du ville tipsa någon annan skriventusiast om den!

Vill du ha fler skrivtips? I gratisguiden ”Skriv klart!” får du mina tio bästa tips på hur du kan komma vidare med ditt bokmanus när du har fastnat. Ladda ner guiden här.

Sju tips till dig som vill skriva en ljudbok!

photo of person holding white headphones
Photo by Sound On on Pexels.com

De senaste åren har vi matats med rapporter om en ljudboksmarknad som bara växer. Och numera blir långtifrån alla böcker som publiceras pappersböcker. Många släpps istället enbart som ljud- och e-böcker. Detta skulle jag vilja påstå är ett fenomen som har ökat möjligheterna för oss som skriver att få våra berättelser publicerade. Det kostar inte lika mycket för förlagen att publicera en bok digitalt som det gör att publicera en tryckt bok. Det i kombination med att en stor efterfrågan på ljudböcker gör att förlagen vågar de ge ut fler böcker på detta sätt.

Så om du vill skriva en bok som passar extra bra i ljudboksformatet, vad ska du tänka på då? Jag har fått en mängd tips av Lind & CO som har gett ut två av mina ljudböcker. I detta blogginlägg delar jag med mig av några av dem.

När vi lyssnar på en ljudbok gör vi oftast någonting annat samtidigt. Vi som skriver får alltså räkna med att våra läsare (lyssnare) inte har sin fulla uppmärksamhet riktad mot berättelsen på samma sätt som de har när de läser en pappersbok. Därför bör vi som författare när vi skriver för ljud göra vårt bästa för att underlätta för våra läsare, så att de kan hänga med i handlingen trots att de förmodligen gör något annat medan de lyssnar.

Naturligtvis kan också böcker som är skrivna med pappersboksläsare i fokus fungera utmärkt som ljudböcker. Men om du vill tänka lite extra på ljudbokslyssnarna när du skriver, så att de får en behaglig och lättillgänglig lyssning, finns det några knep som du kan ta till. Här följer några av dem:

  • Rak kronologi utan tidshopp. När du skriver för ljud är en linjär berättelse att föredra framför en berättelse som hoppar fram och tillbaka i tiden. När man läser en pappersbok har man alltid en möjlighet att gå tillbaka om man har missat något. Den möjligheten finns inte på samma sätt för våra lyssnande läsare.
  • En tydlig handling är lättare att hänga med i för den som lyssnar än en handling som är mer diffus. Därför fungerar deckare och spänningsböcker, i vilka det ofta händer mycket, ofta bra som ljudböcker.
  • Ett enda perspektiv, vilket är huvudkaraktärens. Också detta med perspektivbyten kan bli svårt att hänga med i för den som lyssnar. Och om läsaren tappar tråden är det svårare att gå tillbaka och dubbelkolla i en ljudbok än i en pappersbok. Vill du ändå ha flera perspektiv, se till att de olika perspektiven skiljer sig väsentligt åt, så att det blir uppenbart för läsarna vilken karaktär de följer i de olika delarna av boken.
  • Få och tydliga karaktärer. För att läsaren inte ska blanda ihop karaktärerna, håll dem relativt få till antalet och särskilj dem från varandra genom att ge dem tydliga karaktärsdrag. Tänk också på att ge dem namn som inte är alltför snarlika varandra.
  • Krångla inte till språket. Ljudböcker vinner inte på svårbegripliga bisatser, långa meningar och svåra ord. Så vill du skriva specifikt för ljudbokskonsumenterna – håll språket enkelt och lättillgängligt.
  • Första kapitlet är superviktigt! Det är lättare för en ljudbokslyssnare än för en pappersboksläsare att stänga av din bok och välja en annan. Om vi har köpt en fysisk bok ger vi den fler chanser än vi gör med ljudböcker. I ljudboksapparna finns så många andra böcker att välja på och om vi inte fångar läsarna med en gång kommer de sluta lyssna. Lägg därför extra tid och omsorg på din början och se till att den verkligen rycker tag i läsaren. Kasta in läsaren i handlingen, så att de bara måste fortsätta läsa!
  • Håll ett högt tempo i berättelsen! Detta hjälper läsaren att hålla sig alert och tankarna där de ska vara – på din berättelse och inte på tvätten, disken, hunden som drar i kopplet under promenaden, eller vad din läsare nu gör medan hen lyssnar på din bok..

_____________________________________________

Tycker du att mina skrivtips är värdefulla? Tipsa gärna någon annan skriventusiast! Det skulle betyda mycket för mig.

Vad tjänar en författare?

person putting coin in a piggy bank
Att skriva en bok är oftast ingen bra affär. Men är det verkligen därför vi skriver?

Hur långt är ett snöre? Ungefär lika omöjligt som det är att svara på den frågan är det att svara på hur mycket en författare tjänar. Vissa av oss tjänar miljontals kronor varje år medan andra faktiskt inte drar in en enda krona ett enskilt år. En sak är dock säker. Det skulle krävas en försäljning på många tiotusentals böcker varje år för att kunna leva på att bara skriva böcker. Och de allra flesta når inte upp till något som ens kommer i närheten av det.

Jag är just nu författare på heltid. Men betyder det då att jag är en av de där få som bara sitter hemma och skriver böcker hela dagarna? NEJ! Verkligen inte. Mina böcker drar inte in alls mycket pengar varje år i försäljning. Men de är ändå själva grunden i den verksamhet som jag bedriver. Och det är faktiskt så att utan mina böcker skulle jag inte ha haft någon verksamhet inom just det här området.

Men om det inte är försäljning av böcker och royalty som jag lever på, hur gör jag då för att försörja mig?

Här kommer en liten lista:

  • Hjälper andra författare och blivande författare och förlag med skrivtjänster (lektör och korrekturläsare)
  • Hjälper andra författare och blivande författare i deras skrivprocess genom min medlemstjänst Skrivringen, webbkurser och en-till-en-coaching
  • Håller författarbesök och skrivarworkshops på skolor och bibliotek
  • Utlåning från bibliotek
  • Författarstipendier

Andra inkomstkällor för författare

Vissa lyckas också hitta en agent som kanske lyckas sälja bokrättigheterna till andra länder eller till produktionsbolag inom film och teve. Och ibland hör vi ju talas om dem: ”Succéförfattarens bok såld till 34 länder!” Och jag måste erkänna att det här är lite av en dröm för mig också! För vem vill liksom inte skriva en bok och bli ekonomiskt oberoende resten av livet?

Men det är dessvärre mer av en önskedröm än ett realistiskt framtidsscenario. Som att drömma om att en dag dra hem storvinsten på Triss (förutom att jag inte köper trisslotter då).

För att bli antagen av en agent är om möjligt ännu svårare än att bli antagen av ett förlag. Och dessutom – att lyckas få en agent på kroken innebär dessvärre inga garantier för att inkomsterna ska börja rulla in. För agenten måste ju, när författaren väl har blivit antagen, i sin tur lyckas sälja rättigheterna till författarens bok. Och det är ingen självklarhet.

Don’t quit your day job

Det här uttrycket är gammalt och slitet, men trots det är det ändå ett av de bättre råden jag kan ge en aspirerande författare som du. För de allra flesta som är författare, som har fått en eller flera böcker publicerade (också på stora förlag!), jobbar också med något helt annat. De är sjuksköterskor och jurister och lärare och behandlingsassistenter och mellanchefer och forskare och barnskötare och … ja, listan kan göras i stort sett hur lång som helst.

För de allra flesta författare skriver sina böcker vid sidan av ett annat jobb. Och även om detta med att jobba med att enbart skriva böcker är en dröm för ganska många, så finns det flera bra saker i att låta skrivandet fortsätta vara en fritidssyssla. Något du gör för att du älskar det!

För hur blir det egentligen med den där viktiga skrivlusten när det kommer in försörjningskrav i ekvationen? Vinterjackor som ska köpas till barnen och kanske en semesterresa någon gång? Hur roligt är det att skriva när vi har den beryktade kniven mot strupen? Går det ens? För vissa kanske, men för andra kan den här ekonomiska biten verkligen förstöra för kreativiteten.

Att skriva en bok – ett fritidsintresse

Jag skriver inte det här inlägget för att krossa några drömmar, utan för att hjälpa dig att dra ner på förväntningarna lite. För om du är trött på ditt jobb och vill byta ut det mot att skriva böcker hela dagarna, så tycker jag att du ska tänka en vända till. Om du är trött på ditt jobb kanske du istället borde leta efter ett annat jobb som du trivs bättre med! Skriva böcker kan du göra på din fritid oavsett vilket jobb du har! Och kanske kan du när du har blivit publicerad och får din första royaltyutbetalning unna dig att gå ner i arbetstid lite grann? Så att du frigör lite mer skrivtid i ditt liv? Eller ta ledigt några extra veckor för att bara skriva?

_____________________________________________

Vill du anlita mig som lektör eller skrivcoach? Du kan läsa mer om mina tjänster här: https://www.hannalandahl.se/skrivtjanster.html

Vad det innebär att skriva avtal med ett förlag

Att skriva avtal om sitt manus med ett förlag är för många som skriver berättelser det absoluta målet. Förstås! För det är klart att vi vill att människor ska få ta del av våra skapelser som vi har jobbat med så länge! Men vad innebär det egentligen? Vad är det som du och förlaget kommer överens om? Jag har hittills skrivit avtal med flera traditionella förlag och jag kan se att mycket är likt oavsett vilket förlag jag har skrivit avtal med.

Först och främst behöver vi reda ut begreppen lite, för det finns flera olika typer av förlag. Det jag pratar om i det här inlägget gäller det som brukar kallas för traditionella förlag, alltså förlag där förlaget bekostar hela utgivningen av boken. Det finns också hybridförlag, där förlaget och författaren på olika sätt delar på kostnaden för utgivningen. Dessutom finns det egenutgivningstjänster, där författaren helt och hållet bekostar utgivningen ur egen kassa. I det här sista fallet köper man en tjänst av ett företag (inget förlag!) och i utbyte får man hjälp med att producera, distribuera och kanske också marknadsföra sin bok.

Det jag berör i detta inlägg är alltså hur avtal brukar se ut när det gäller traditionell utgivning, alltså utgivning där förlaget står för utgivningskostnaden och alltså också tar den ekonomiska risken för bokprojektet.

Författarens skyldigheter

Det du gör när du skriver avtal om utgivning av din bok med ett traditionellt förlag, är att du ger förlaget ensamrätt att publicera din bok under en viss tid. Du säljer alltså inte ditt manus! Manuset är fortsatt ditt, du äger rättigheterna, men man skulle kunna säga att du ”hyr ut” ditt manus för en viss tid till ett förlag.

I avtalet kommer du och förlaget överens om vilka format förlaget får publicera din bok i (t.ex. e-bok, ljudbok och inbunden bok). Det här betyder alltså att du inte får upplåta rättigheterna åt något annat förlag, i samma format under samma tid. I klarspråk – du kan inte sälja (hyra ut) samma manus i samma format till två olika förlag samtidigt, men det förstod du nog redan.

En liten parantes: Du upplåter bara rättigheterna för det svenska språket. Förlaget får alltså inte publicera din bok på något annat språk än svenska.

Royalty

Nu blir det lite räkneövning. För i utbyte mot att du ger förlaget rätt att publicera din bok får du som författare något som kallas för royalty. Man skulle kunna säga att det är dina hyresintäkter (eller din lön). Hur stor royaltyn blir i kronor beror på försäljningen av din bok. Det ni avtalar om är hur stor procent av priset på boken som ska tillfalla dig som författare. Författarförbundets rekommenderade miniminivå för en inbunden bok är i dagsläget 25,5 procent av pokens F-pris (F-pris=priset som bokhandeln betalar för boken.)

Så hur mycket tjänar du på din bok?

Vi tar ett exempel. Förlaget trycker 2 000 exemplar av din bok. F-priset för din bok är 120 kr. Det betyder att du som författare ska få en royalty på 25,5 procent av 240 000 kr (intäkterna för den första upplagan), vilket blir 61 200 kr. Detta är alltså det belopp som ska tillfalla dig som författare när hela upplagan på 2 000 böcker är såld.

Du kommer att få en rapport från förlaget och en utbetalning en eller ett par gånger per år. När och hur ofta är också något som regleras i avtalet.

Garantihonorar

Något som är väldigt viktigt är att du får som författare är det som kallas för garantihonorar eller förskott. Det här är en summa som betalas ut till dig i samband med att du och förlaget skriver avtal om boken och vanligtvis är det 50 procent av royaltyn på första upplagan. I exemplet ovan var den totala royaltyn för första upplagen 61 200 kr, vilket innebär att du när du skriver avtal kommer att få ett förskott eller garantihonorar på 30 600 kronor.

Det fina med garantihonoraret är att det är just en garanti för dig som författare! Om du och förlaget inte lyckas sälja en enda av dina böcker, så får du ändå behålla det!

Royalty och garantihonorar kan också beräknas på andra sätt, men det är på detta sätt som det traditionellt har beräknats.

Digitala format

När det gäller digitala format (e-bok och ljudbok) kan ju förskottet av förklarliga skäl inte beräknas på upplagan (den är oändlig!). Här baseras den istället på en uppskattning från förlagets sida om hur de tror att det kommer att gå för boken. Alltså – tror de att den kommer få många läsningar eller lyssningar blir det ett högre förskott, tror de mindre på boken blir förskottet lägre.

Förlagets skyldigheter

Förlagets skyldigheter gentemot dig och din bok är långtgående! Med rätta! För du ger dem något viktigt: Möjligheten att förädla, publicera och sälja din skapelse!

De ska såklart producera hela boken, i samarbete med dig. Ta fram omslag, baksidestext, säljmaterial och så vidare. Men de ska också hjälpa dig med det redaktionella, alltså låta dig jobba med en redaktör samt se till att din text blir korrekturläst. I avtalet kommer ni också överens om hur länge förlaget har på sig att publicera boken. Ofta får de 18 månader på sig. Om de inte har publicerat boken inom denna tid får du alltså tillbaka rättigheterna och kan höra av dig till ett annat förlag.

Förlaget förbinder sig också att lagerhålla och distribuera din bok. Vanligtvis anlitar förlaget ett annat företag för att sköta detta åt dem. Men det är alltså ingenting som du som författare behöver bekymra dig om, ifall du har turen att få ett traditionellt förlag på manuskroken.

Något annat som förlaget förbinder sig att göra är att marknadsföra boken. Och detta är mycket viktigt! Kanske den största anledningen för dig att inte ge ut boken på egen hand. För det här är svårt att på ett framgångsrikt sätt göra det själv. Förlaget ska försöka sälja in din bok till bokhandeln, skicka ut recensionsexempar till media, göra inlägg i sociala medier, försöka få dig att synas i olika sammanhang – ja, helt enkelt göra sitt bästa för att sälja din bok! Det är något som du som författare såklart också kommer behöva arbeta med, men i grund och botten är det vad förlaget åtar sig att göra när de skriver avtal med dig om din bok.

Få ditt avtal granskat!

Om du blir erbjuden ett förlagsavtal vill jag verkligen rekommendera dig att skicka in avtalsförslaget till Författarförbundets jurister! De hjälper inte enbart sina medlemmar utan också dig som är debutant. Tjänsten är helt gratis och de brukar vara snabba med att återkoppla, så du har faktiskt ingenting att förlora på att låta dem titta på avtalet innan du skriver på.

_________________________________

Tycker du att mina inlägg på är på Skrivpeppbloggen är intressanta? Hjälp mig då gärna med att sprida Skrivpeppbloggen till andra skriventusiaster! Ta till exempel en skärmdump och lägg den i dina stories på Instagram. Det skulle betyda mycket för mig!

Tre vanliga missförstånd om vem som lyckas skriva klart sin bok och bli författare!

Det enskilt vanligaste hindret till att böcker aldrig blir klara är …. (trumvirvel!) FÖRFATTAREN SJÄLV! Jamen, det är väl klart! tänker du säkert nu. Det var ju det jag visste hela tiden! Det är mig det är fel på, jag har inte vad som krävs så det är lika bra jag lägger ner skrivandet nu med en gång!

Men nej, nej, nej! Det är inget fel på dig! För det handlar nämligen inte om att den som skriver (alltså du!) saknar förmågan eller tiden eller ambitionen.

I det här blogginlägget slår jag hål på tre vanliga missförstånd om vad vad som krävs av dig om du vill skriva klart din bok och bli författare.

Missförstånd nummer 1 – De som lyckas skriva klart sina berättelser och får lägga upp bilder av sina fina omslag på Instagram är gjorda av ett annat virke än vad jag är. De är begåvade, födda med en talang som jag aldrig fick, därför är det lika bra att jag bara ger upp.

Fel! De som lyckas skriva klart sina böcker och som till slut kan lägga upp bilder av sina supertjusiga omslag på Instagram är precis som du och jag. Och det där bokomslaget som vi ser i sociala medier är inte resultatet av talang. Det är istället resultatet av hårt arbete och envishet! För det känns tungt för alla som skriver ibland. Och de som lyckas skriva klart har hittat ett sätt att ta sig igenom svårigheterna som uppstår under tiden de skriver – inspiration som saknas, tid som saknas, idéer som saknas. De som lyckas har dykt upp vid tangenterna trots att det känns tungt! Dag efter dag. Efter dag.

Det kan du också göra!

Missförstånd nummer 2 – De som lyckas skriva klart sina böcker och som till slut får sitta på scenen på bokmässan och bli intervjuad av Jessika Jedin har mycket mer tid än jag har!

Det stämmer inte! Alla har vi tjugofyra timmar om dygnet och jag vill påstå att alla (med ytterst få undantag!) skriver sin första bok och kanske sin andra och tredje och fjärde bok under tiden som de har en annan sysselsättning, ofta på heltid. De har barn som ska skjutsas och hämtas och kanske till och med ammas! De har ett helt vanligt liv som kräver saker av dem, precis som du har.

När jag skrev min första bok, Välkommen till Himmelsta, var jag sjukskriven på grund av utmattning, och jag hade därför definitivt mer tid än andra, men betydligt mindre ork. Dessutom, min andra och min tredje och min fjärde bok skrev jag vid sidan av mitt jobb. Jag har också skrivit alla mina böcker under mina barns uppväxt och jag vet mängder av författare som har liknande förutsättningar.

De som sitter på bokmässans scen och har djupa samtal om sina böcker med Jessika Jedin har alltså inte mer tid än du har! De har bara hittat ett sätt att använda den lilla tiden som ändå finns över i deras liv, till just skrivande. Vad de har lyckats med är att prioritera och välja bort sådant som de har haft möjlighet att välja bort. Kanske har de valt bort att se hela Game of Thrones för andra gången eller att skrolla igenom Instagramflödet på mobilen tio gånger om dagen eller att ligga kvar i sängen på helgmorgnar och istället kliva upp en timme innan resten av familjen vaknar för att skriva.

Det finns alltid tid! Också i ditt liv. Men du måste hitta den och du måste ta den!

Missförstånd nummer 3 – De som lyckas skriva klart sin bok och till slut får chansen att känna den FANTASTISKA känslan av att se ryggen på sin bok, med sitt eget namn på (!) i bibliotekshyllan, har vetat att de vill bli författare ända sedan de lärde sig skriva.

Fel, fel, fel! Jag vill skriva ännu fler utropstecken här, men det blir ju alldeles för fult i texten! Jag vet inte varifrån det här missförståndet kommer, men det är mycket vanligt att man kommer på att man vill skriva en bok långt fram i livet och också lyckas göra det.

Jag har visserligen alltid älskat att skriva, genom hela livet njutit av hur det liksom får ordning på mina röriga tankar. Och journalist har jag velat bli i omgångar genom hela livet (men aldrig blivit!). Men författare? Jag hade aldrig ens snuddat vid tanken förrän jag var trettiofem år gammal. Och jag är definitivt INTE ensam! Enligt Författarförbundet är den genomsnittliga åldern för en kvinnlig författardebutant 38 år (36 år för män)! Och det är ju knappast så att alla dessa människor har försökt skriva böcker hela sina liv och lyckats först när de når medelåldern!

Så därför: De som lyckas skriva klart sin bok och som till slut får chansen att känna den FANTASTISKA känslan av att se ryggen på sin bok med sitt eget namn på (!) i bibliotekshyllan, har inte ALLTID vetat att de vill blir författare. Många av oss har insett det långt fram i livet! Att du insåg att du ville skriva en bok först du var trettio eller femtio eller kanske sjuttio, har alltså ingen betydelse. Du kan lyckas skriva en bok oavsett när i livet du insåg att det var det du ville göra!

______________________________

Vill du ha mer skrivpepp av detta slag? Häng då med på mitt kostnadsfria webinar ”Du kan skriva en bok – men du måste göra jobbet!”, den 1 februari 2022 kl 18.00. Där får du också veta mer om medlemstjänsten Skrivringen, som öppnar för nya medlemmar samma dag. Du anmäler dig till webinaret här: https://skrivringen.newzenler.com/live-webinar/du-kan/register

Följ mitt råd – härma andras skrivprocess!

I det här inlägget vill jag uppmana dig att inte uppfinna hjulet igen. Kort sagt – det är verkligen inget fel med att härma dem som redan har lyckats komma till slutet av sina berättelser och som kanske har lyckats göra det om och om igen. Att härma redan etablerade författare är istället en genväg som finns där för dig så att du kan hoppa över fallgroparna och snabbare nå ditt mål – att bli klar med din bok!

För ungefär sex år sedan, när jag började skriva böcker, läste mycket och hade också ganska nyligen upptäckt och verkligen fastnat för ljudboken. Denna för mig nya upptäckt ökade min bokkonsumtion markant och jag började sluka ljudböcker. Men för att vara helt ärlig så tyckte jag inte att alla böcker höll måttet. Jag tyckte att en del av dem var förutsägbara och tråkig och (jag är inte stolt över det!) men jag tänkte till och med: ”Hur svårt kan det egentligen vara att skriva en bok?”

Eftersom jag aldrig har varit speciellt rädd av mig bestämde jag mig för att testa. Jag hade bara gett mig på några tafatta försök att skriva några noveller tidigare, men nu tänkte jag slå på stort och ge mig på en roman. Och. Det visade sig (förstås!) vara … ganska svårt.

Allvarligt talat så hade jag faktiskt ingen som helst aning om hur jag skulle göra. Men lösningsfokuserad som jag är gjorde jag någonting som jag idag är väldigt glad över att jag gjorde. Så vad gjorde jag? Jo, jag letade upp någon som hade gått igenom den där SUPERJOBBIGA skrivprocessen tidigare och som hade lyckats skriva klart sina berättelser gång på gång på gång.

”Att skriva” blev min bibel

Den jag vände mig till var ingen mindre än Stephen King. Och nej, jag vände mig (så klart!) inte till honom personligen, men det jag gjorde var att läsa hans skrivarhandbok ”Att skriva” från pärm till pärm. Och jag gjorde det inte en gång under tiden som jag skrev mitt allra första råmanus. Jag gjorde det om och om igen. Den där boken blev lite som en bibel för mig och eftersom jag visste att de råd som självaste Stephen King gav i boken fungerade för honom, bestämde jag mig för att följa de där råden, inte bara lite grann, utan till punkt och pricka.

I boken skriver han mycket konkret om sin egen skrivprocess och han berättar bl.a. att han varje dag har som mål att skriva 1500 ord. Han berättar också att han inte tummar på det där målet.

Så vad gjorde jag då? Jo, jag härmade det och satte mitt eget dagsmål till 1 500 ord. Han skriver också att han alltid skriver vid samma tidpunkt varje dag. Och vad gjorde jag? Härmade så klart!

Råden fungerade!

Och vet du vad som hände? Det som hände var att jag blev klar. Jag nådde mitt mål och lyckades skriva ända till slutet på min berättelse! Och det gick dessutom väldigt snabbt. På bara några månader hade jag ett färdigt råmanus i min hand. Och jag vill påstå att anledningen till att det gick så lätt för mig, när jag väl hade kommit igång, är att jag hade en plan för min skrivprocess, något att hålla fast i, en hyfsat väl utstakad karta att följa som jag dessutom visste fungerade för någon annan. Jag kunde lita på den där planen och därigenom inte hela tiden ifrågasätta om jag gjorde rätt eller fel. Jag bara följde och det var väldigt skönt.

Så vad vill jag säga med detta? Att alla borde härma Stephen King? Nej, såklart inte. Men om du är helt ny på det här med skrivandet vill jag verkligen råda dig att leta upp någon som du tycker verkar vara vettig och som har lyckats i sin skrivprocess och göra som den personen gör! Härma den personen! Det kan vara via en bok, en podd, en skrivarkurs, ett Instagramkonto, en blogg eller kanske en medlemstjänst.

Du behöver inte älska varje steg i processen

Och det fina är att du faktiskt inte behöver älska varenda steg på den där kartan som personen råder dig att ta. Så länge du inte har en alternativ väg utstakad framför dig, ta de där stegen ändå! För det kommer spara både på din tid och din energi, vilken du istället kan lägga på själva skrivandet av den där berättelsen.

Sedan, när du blir varm i kläderna och genom egna erfarenheter tagit reda på vad som faktiskt fungerar för dig i din skrivprocess – då kan du modifiera den där planen. Du kan ändra lite här och lite där, justera, dra bort och lägga till och anpassa den där planen efter dig själv och dina specifika behov.

_______________________________________________

Tycker du att mina råd tips är hjälpsamma? Då skulle jag bli väldigt glad om du tipsade någon annan skriventusiast om Skrivpeppbloggen! Ta exempelvis gärna en skärmdump och tipsa i dina storys på Instagram. Det skulle göra mig väldigt glad! Vi ses nästa vecka!