Så hittar du rätt i idéfloden

Författaren och skrivcoachen Hanna Landahl

Mitt huvud är oftast fullt av nya idéer, och om jag skulle låta dem få fritt spelrum skulle det förmodligen inte gå speciellt bra. Därför handlar mycket av idéfasen för mig om att välja ut den idé jag helst av allt vill satsa på. Och det är ingen lätt uppgift. För när jag väljer något betyder ju också att jag måste välja bort något annat. Och DET är inte direkt min främsta styrka. Jag är över lag ganska usel på att säga nej. För jag vill ju så mycket!

Alla bokidéer som jag får under mina dagar skriver jag numera upp i en app som jag har i min mobil och som heter Trello. Det som är bra med den här appen är att jag kan använda den både i mobilen och på datorn, vilket leder till att jag kan samla alla mina idéer på ett och samma stället. Och mobilen har jag ju alltid med mig. Dessutom kan jag i den här appen sortera alla anteckningar, vilket gör att de är lätta att hitta när jag behöver plocka fram dem.

Innan jag insåg vikten av att samla anteckningarna på ett och samma ställe och att kunna sortera dem, rådde det mer eller mindre kaos på idéfronten för mig. Jag hade flera anteckningsböcker, skrev på lösblad som låg och skräpade i hela huset och inte minst hade jag hela anteckningsappen i mobilen full av lösryckta idéer som i efterhand var omöjliga att hitta och därför göra någonting med. Jag gick hela tiden runt med en känsla av att ha tappat bort den bästa idén av allihop!

Det funkade helt enkelt inte och jag vill verkligen rekommendera dig att på ett eller annat sätt organisera dina anteckningar redan från början av ditt bokprojekt. Testa dig fram och hitta ett system som funkar för dig! Det kommer garanterat att underlätta arbetet med din bok.

Så får jag mina idéer

Idén till boken som kommer ut i höst, ungdomsromanen ”Branden”, fick jag för ett par år sedan när ett ödehus brann ner i samhället Floby som ligger i närheten av där jag bor. I det inledande polisarbetet, som följde efter den verkliga branden, var det några ungdomar som togs in för förhör och detta fick min fantasi och ta fart. För vad hade egentligen hänt? Hur kände de sig? Och tänk vad fel det kan bli i den där åldern, när kroppen är stor men hjärnan inte riktigt har hängt med.

Jag har ingen aning om vad som hände i den riktiga branden. Jag vet inte vem eller vad som orsakade den, jag fick bara grundidén till min bok av den verkliga händelsen, och gjorde sedan något helt eget av det.

Och just så brukar det vara för mig. Jag ser något, hör talas om något, läser om något, är med om något, sant eller fiktivt, något litet eller stort, och så sätter tankeverksamheten igång.

Branden, en ungdomsroman av Hanna Landahl

Vilka idéer ska du välja?

Jag har under hela min författarkarriär oftast valt idéer med hjärtat. Det som har pirrat. Det som har fastnat. Det som har gjort mig nyfiken och fått mig att vilja gräva djupare. Det som har fått tankarna att ta fart och spotta fram associationer. Det som verkligen har intresserat mig.

Och just detta tror jag är väldigt viktigt! Att låta dig styras av dig själv, dina egna intressen, din egen nyfikenhet och att välja det som verkligen intresserar just dig. Inte tänka så mycket på vad som säljer bra just nu eller vad förlagen vill ha. Och det finns flera orsaker till detta:

  1. Du ska jobba länge med ditt manus och det kommer vara svårt för dig att hitta motivationen om din vilja att skriva just den här boken inte är hämtad från djupet av dig själv.
  2. Din text kommer bli allra bäst om du skriver om något som verkligen intresserar just dig. För det är i din vilja att leta och gräva och rota runt i det där som verkligen bränner till inom dig, det som intresserar just dig, som du kommer att hitta din alldeles egna berättarröst. Och det är den som kommer att göra din berättelse unik.
  3. Det kommer som du vet ta lång tid för dig att skriva din bok. Många månader eller kanske till och med år kommer att förflyta mellan att du sätter dig vid tangenterna för första gången till att du sätter punkt för det sista kapitlet. Vad förlagen och läsarna vill ha förändras hela tiden. Så om du har hört att förlagen just nu letar efter deckare med pensionärer som huvudkaraktärer, så kanske de har hunnit fylla den potten när du väl har skrivit klart och de letar istället efter relationsromaner med klimattema. Du kan aldrig veta vad som kommer vara poppis när du är klar.

Av dessa anledningar vill jag å det starkaste råda dig att välja bokidéer utifrån dina egna intressen och det som känns i dig själv. Skrivprocessen kommer bli roligare och resutlatet – din bok – kommer ha större chans att nå ut i världen!

__________________________________________


Tycker du att mina skrivtips är hjälpsamma? Då skulle jag vilja be dig tipsa någon annan skriventusiast om Skrivpeppbloggen. Kanske genom att ta en bild på bloggen och lägga upp i dina stories på Instagram? Det skulle betyda mycket för mig!

Vill du skriva en bok? Häng med på kostnadsfritt webinar!

Webinar för dig som vill skriva en bok

Det är lätt att tänka: ”Det där med att skriva en bok – det är ju för andra, inte för mig.” Jag vet. Jag har också tänkt så. Men så testade jag och märkte att det VISST var för mig. Det var till och med riktigt jättemycket för just mig! Kanske är det också för dig?

Under det här webinaret berättar jag om de insikter jag fick när jag tampades med mitt allra första bokmanus och som har varit AVGÖRANDE för att jag skulle lyckas ta mig från att tro att det aldrig kommer att gå, till att bli en etablerad författare.

Webinaret passar dig som vill skriva en skönlitterär bok av något slag, men som ännu inte har hittat sättet som tar dig hela vägen i mål. Och det passar dig som letar efter inspiration och kraft att fortsätta skriva på ditt eget manus.

Tid: Måndag 16 maj kl 19-20

Plats: Zoom

Du anmäler dig här!

Stort och varmt välkommen!

Vad får dig att längta till tangenterna?

De flesta av oss börjar skriva berättelser för att vi älskar det som händer med oss när vi gör det. För att vi bär på en djup längtan långt där inuti. Men sedan, efter ett tag, är det inte sällan något som förändras och det som från början kändes som en fristad blir till ett måste. Med det här blogginlägget vill jag säga till dig: Leta dig tillbaka till din skrivlängtan!

Visst började väl du skriva för att det var något som du själv ville? För att det gick lätt och av någon anledning fick dig att må bra? Visst var väl skrivandet då någonting som du långt där inuti drömde om att göra? För inte var det väl ett tvång? Något som skavde, som gav dig dåligt samvete, något som du gjorde ditt bästa att ducka för?

Det är så lätt att låta kraven ta överhand. Trots att man faktiskt inte vill.

Utmattning och depression förde mig till skrivandet

Anledningen till att jag började skriva berättelser var att jag var utmattad och deprimerad. Jag hade under lång tid hänsynslöst kört över det som var JAG, det som JAG behövde, det som fick MIG att må bra.

Jag hade tänkt på alla andra – på barnen, på min man, mina föräldrar, mina kollegor, barnen jag jobbade med i skolan, ja till och med på alla de där människorna som led till följd av klimatförändringar, vilka JAG var med och skapade bara genom att leva mitt priviligierade västerländska liv (jag vet att det är långsökt, men det var så jag tänkte!).

Och jag hade tänkt miljarder tankar på vad samhället förväntade sig av mig och försökt leva upp till det. Jag hade bankat på mig själv för att jag inte lyckades leva upp till alla de kraven som jag upplevde att samhället ställde på mig. Jag skulle vara en bra mamma, en bra fru, en god kollega och dessutom en ansvarsfull samhälls- och världsmedborgare.

Ja, du hör ju. Jag mådde inte så bra i den fasen av mitt liv, helt enkelt. Så, när jag till slut blev sjukskriven fick jag för första gången på lååång tid möjlighet att på allvar reflektera över vad JAG mådde bra av att göra.

Skrivandet gav friheten jag saknade

Och det tog inte lång tid för mig att komma på att jag ville skriva! För i skrivandet fanns det jag verkligen saknade i mitt liv. Frihet. Frihet från måsten, från konventioner och från krav. Frihet från normer. Där fanns inga mallar som jag upplevde att det fanns överallt annars i livet och som jag var tvungen att pressa in mig i. Där var det JAG som bestämde, jag som satte reglerna. Jag och ingen annan.

Det som också drog mig till berättandet var att saker och ting inte behövde vara så himla allvarliga där. Jag kunde faktiskt bara få ha lite roligt. Hur många andra ställen fanns där man bara kunde få fokusera på sitt eget höga nöje? Inga, som jag kände till. När jag skrev kände jag mig lite som någon som spelade dockteater (något som jag fortfarande ofta faktiskt kan känna när jag skriver). Jag drog i trådarna, satte alla spelregler och mina karaktärer gjorde det jag sa åt dem att göra.

Men det är så lätt att glömma bort allt detta. För man vill ju bli publicerad. Och man vill ju bli läst. Och man vill ju att ens böcker ska sälja och bli omtyckta och nå ut till många människor. Och man tittar sig runt omkring och tänker att alla de där andra författarna, de lyckas ju så himla bra! Vad är det för fel på mig och mina berättelser?

Tillbaka på ruta ett. Krav och måsten och konventioner.

Detta är min historia. Och även om jag har kommit lite längre än du har gjort i skrivandet och lyckats bli utgiven, så vill jag säga att jag vet hur det är! Jag vet att det är lätt att tappa bort glädjen i skrivandet. För vi är så fokuserade på resultatet. Att det ska bli någonting. Att vi ska lyckas.

Idag värnar och vårdar jag min skrivglädje och min längtan efter att skriva. Jag pressar mig inte på samma sätt som jag gjorde ett tag. Och jag försöker skriva det som just JAG gillar att skriva. För jar har insett att min skrivlängtan är det mest värdefulla jag har och utan den finns det ingen framtid för mig inom författaryrket. Den är en förutsättning.

Vad får DIG att längta efter att skriva?

Så, jag vill nu uppmana dig att ta ett steg tillbaka och titta inåt, djupt där inuti dig själv. Och jag vill att du svarar på följande fråga, inte inför mig eller inför någon, annan utan enbart inför dig själv: Vad får just DIG att längta till tangenterna? När du har svarat på den frågan ska du lägga all din kraft på att hitta tillbaka till exakt detta! För det är där och ingen annanstans som du kommer att hitta din kraft att fortsätta med din berättelse. Det är där och ingen annanstans som du kommer hitta din skrivglöd och botemedlet mot all världens skrivkramp.   

________________________________________

Tycker du att min blogg är inspirerande? Då skulle jag bli JÄTTEGLAD om du ville tipsa någon annan skriventusiast om den!

Vill du ha fler skrivtips? I gratisguiden ”Skriv klart!” får du mina tio bästa tips på hur du kan komma vidare med ditt bokmanus när du har fastnat. Ladda ner guiden här.

Vad tjänar en författare?

person putting coin in a piggy bank
Att skriva en bok är oftast ingen bra affär. Men är det verkligen därför vi skriver?

Hur långt är ett snöre? Ungefär lika omöjligt som det är att svara på den frågan är det att svara på hur mycket en författare tjänar. Vissa av oss tjänar miljontals kronor varje år medan andra faktiskt inte drar in en enda krona ett enskilt år. En sak är dock säker. Det skulle krävas en försäljning på många tiotusentals böcker varje år för att kunna leva på att bara skriva böcker. Och de allra flesta når inte upp till något som ens kommer i närheten av det.

Jag är just nu författare på heltid. Men betyder det då att jag är en av de där få som bara sitter hemma och skriver böcker hela dagarna? NEJ! Verkligen inte. Mina böcker drar inte in alls mycket pengar varje år i försäljning. Men de är ändå själva grunden i den verksamhet som jag bedriver. Och det är faktiskt så att utan mina böcker skulle jag inte ha haft någon verksamhet inom just det här området.

Men om det inte är försäljning av böcker och royalty som jag lever på, hur gör jag då för att försörja mig?

Här kommer en liten lista:

  • Hjälper andra författare och blivande författare och förlag med skrivtjänster (lektör och korrekturläsare)
  • Hjälper andra författare och blivande författare i deras skrivprocess genom min medlemstjänst Skrivringen, webbkurser och en-till-en-coaching
  • Håller författarbesök och skrivarworkshops på skolor och bibliotek
  • Utlåning från bibliotek
  • Författarstipendier

Andra inkomstkällor för författare

Vissa lyckas också hitta en agent som kanske lyckas sälja bokrättigheterna till andra länder eller till produktionsbolag inom film och teve. Och ibland hör vi ju talas om dem: ”Succéförfattarens bok såld till 34 länder!” Och jag måste erkänna att det här är lite av en dröm för mig också! För vem vill liksom inte skriva en bok och bli ekonomiskt oberoende resten av livet?

Men det är dessvärre mer av en önskedröm än ett realistiskt framtidsscenario. Som att drömma om att en dag dra hem storvinsten på Triss (förutom att jag inte köper trisslotter då).

För att bli antagen av en agent är om möjligt ännu svårare än att bli antagen av ett förlag. Och dessutom – att lyckas få en agent på kroken innebär dessvärre inga garantier för att inkomsterna ska börja rulla in. För agenten måste ju, när författaren väl har blivit antagen, i sin tur lyckas sälja rättigheterna till författarens bok. Och det är ingen självklarhet.

Don’t quit your day job

Det här uttrycket är gammalt och slitet, men trots det är det ändå ett av de bättre råden jag kan ge en aspirerande författare som du. För de allra flesta som är författare, som har fått en eller flera böcker publicerade (också på stora förlag!), jobbar också med något helt annat. De är sjuksköterskor och jurister och lärare och behandlingsassistenter och mellanchefer och forskare och barnskötare och … ja, listan kan göras i stort sett hur lång som helst.

För de allra flesta författare skriver sina böcker vid sidan av ett annat jobb. Och även om detta med att jobba med att enbart skriva böcker är en dröm för ganska många, så finns det flera bra saker i att låta skrivandet fortsätta vara en fritidssyssla. Något du gör för att du älskar det!

För hur blir det egentligen med den där viktiga skrivlusten när det kommer in försörjningskrav i ekvationen? Vinterjackor som ska köpas till barnen och kanske en semesterresa någon gång? Hur roligt är det att skriva när vi har den beryktade kniven mot strupen? Går det ens? För vissa kanske, men för andra kan den här ekonomiska biten verkligen förstöra för kreativiteten.

Att skriva en bok – ett fritidsintresse

Jag skriver inte det här inlägget för att krossa några drömmar, utan för att hjälpa dig att dra ner på förväntningarna lite. För om du är trött på ditt jobb och vill byta ut det mot att skriva böcker hela dagarna, så tycker jag att du ska tänka en vända till. Om du är trött på ditt jobb kanske du istället borde leta efter ett annat jobb som du trivs bättre med! Skriva böcker kan du göra på din fritid oavsett vilket jobb du har! Och kanske kan du när du har blivit publicerad och får din första royaltyutbetalning unna dig att gå ner i arbetstid lite grann? Så att du frigör lite mer skrivtid i ditt liv? Eller ta ledigt några extra veckor för att bara skriva?

_____________________________________________

Vill du anlita mig som lektör eller skrivcoach? Du kan läsa mer om mina tjänster här: https://www.hannalandahl.se/skrivtjanster.html

En bra berättelse är en bra berättelse – oavsett vem den är skriven för!

Jag möts ofta av åsikten att det är en helt annan sak att skriva för barn än att skriva för vuxna. Att det liksom är en annan disciplin, en annan konstform eller hantverk. Jag håller inte med. I det här blogginlägget får du veta varför.

Jag har skrivit berättelser för sjuåringar, för tioåringar, för trettonåringar och för fyrtiofemåringar. Och jag vill hävda att det inte är så stor skillnad! För en bra berättelse är en bra berättelse, oavsett vem den är skriven för. Oavsett om det är tänkt att barn ska läsa eller att vuxna ska göra det. En bra berättelse är en bra berättelse oavsett om den är skriven för kvinnor eller för män, för trettioåringar eller för sjuttioåringar. För personer med intresse för relationer eller för spänningsfreaks.

Så vad är en bra berättelse?

Jag vill hävda att en bra berättelse är en berättelse som attraherar din målgrupp och som får dem att vilja läsa ända till slutet. Enkelt va? Nej, det är det förstås inte. Men här kommer en liten lista på de fyra ingredienser som varje bra berättelse bör innehålla:

  1. En spännande intrig. Här menar jag inte rafflande, såsom i att blod flödar eller mördare som går lösa. Det kan ju innehålla sådant om det är en sådan berättelsen du skriver. Men en spännande intrig är så mycket mer än så! Det är en händelsekedja som intresserar dina läsare (din målgrupp!) så mycket får att de bara måste läsa en sida till. Och en till.
  2. En fungerande dramaturgi. Alltså en röd tråd som löper genom berättelsen och som lotsar läsaren från början till slut.
  3. Karaktärer som är trovärdiga och mänskliga. Det finns inga bra berättelser utan denna ingrediens!
  4. En fungerande gestaltning som bjuder in läsaren i berättelsen. Och häri ligger själva konsten, skulle jag säga. Det är här du gör din berättelse levande.

Så om du vill skriva en BRA berättelse behöver den innehålla dessa fyra ingredienser. Och det gäller alltså oavsett om du skriver för treåringar, för tioåringar, för trettioåringar eller för åttioåringar. Det gäller om du skriver för kvinnor eller för män, för fotbollsfantaster eller för odlingsnördar, för romantiker eller för skräckälskare.

Tänk målgrupp!

Oavsett vem du skriver för behöver du ha din målgrupp i åtanke när du skriver. Om målgruppen är tioåringar, så bör du skriva om ämnen som intresserar tioåringar på ett sätt som kan attrahera tioåringar. Då är det kanske inte lönt att skriva om börsen eller om paddel eller om att odla pelargoner. Det kommer inte att gå hem. På samma sätt, är din målgrupp män i femtioårsåldern kanske du inte ska välja att skriva om en kvinna som startar en yogastudio och blir förälskad i en annan kvinna. Jag vet att det kan låta fördomsfullt och trubbigt detta, men det jag vill säga är att du behöver tänka på vem du skriver för oavsett vad för slags berättelse du skriver.

Men finns det då inga skillnader mellan att skriva för barn och att skriva för vuxna?

Jo, det gör det förstås. Det är mycket som du måste att tänka på! För om du väljer att skriva för tioåringar behöver du ha i åtanke inte bara deras intressen, utan också deras förståelse för världen och för språket. Du behöver förstås anpassa ditt språk så att en tioåring inte bara förstår det, utan också tilltalas av det. Skämten du drar i berättelsen måste också vara något som en tioåring tycker är roligt. Antalet ord, längden på kapitlen, typsnitt och teckensnitt behöver anpassas. Dessutom en tioåring ser (utifrån sin kroppslängd!) och vad en tioåring lägger märke till i sin omgivning skiljer sig från vad en trettioåring ser och lägger märke till. Och så vidare, och så vidare …

Men, allt detta skiljer sig också mellan en pensionerad manlig ingenjör och en tjugotreårig kvinnlig skådespelarstudent. Så det handlar inte om att skriva för barn eller för vuxna. Det handlar istället om att se din målgrupp framför dig, oavsett vem det är som just du skriver för.

__________________________________

Tycker du att mina blogginlägg känns värdefulla? Tipsa gärna någon annan skrivande person om Skrivpeppbloggen! Det skulle göra mig jätteglad!

Vad driver din berättelse framåt?

person holding white ceramci be happy painted mug
Photo by Lisa on Pexels.com

Berättelser kan ju se ut lite hur som helst. Och det är just detta som för många av oss skrivande själar är själva charmen med alltihop. Att i våra berättelser hitta en plats där man faktiskt får lov att göra lite som man vill. Vara fri! Men trots det kan det vara värdefullt att fundera över vad för slags berättelse som kommer lätt för dig när du skriver. För om du får syn på detta kan det verkligen underlätta för dig i din skrivprocess. Det kan till och med vara just det som blir hela skillnaden mellan att ge upp och att faktiskt bli klar.

I det senaste numret av tidningen Skriva finns en riktigt matnyttig artikel (skriven av Tobias Regnell) som handlar om hur man kan gå tillväga för att hitta sin bokidé och hur man därefter kan få den att utvecklas och växa till en hel lång roman.

I artikeln tar Regnell upp tre element som ofta var för sig eller tillsammans är det som driver en berättelse framåt.

  1. Persondrivna berättelser

    Det som driver historien framåt i den här typen av berättelser är först och främst en eller ett par huvudkaraktärer och deras resa genom berättelsen. Det som engagerar läsaren är själva karaktärerna den utveckling som sker med dem genom boken.
  2. Händelsedrivna berättelser

    I dessa berättelser är det själva intrigen som står i fokus. Det är den som måste vara så intressant att den fångar läsaren och håller den i sitt grepp genom hela boken. Deckare är typiskt händelsedrivna berättelser och att få veta vad som har hänt eller om mördaren kommer att bli fångad är det som får läsaren att vilja läsa vidare. Dessa berättelser skrivs inte sällan utifrån flera berättarperspektiv. Handlingen kan då återges från olika vinklar vilket också gör att dessa berättelser ofta kan upplevas som tempofyllda. Karaktärernas utveckling är i dessa typer av berättelser inte lika viktig som i persondrivna berättelser.
  3. Idédrivna berättelser

    I den här typen av berättelser är det ett speciellt tema som står i centrum för berättelsen och som driver den framåt. Många fantasyberättelser är enligt Regnell idédrivna. Jag vill dock tillägga att det också gäller för många andra typer av berättelser, t.ex. sådana som har sin utgångspunkt i ett samhällsproblem. Den norska författaren Maja Lundes hyllade (och fantastiskt bra!) trilogi med miljötema är ett utmärkt exempel härpå.

Lite av allt

Men ingen berättelse är helt och hållet åt det ena eller andra hållet. De flesta har istället lite av allt. Och en riktigt bra berättelse är dessutom ofta starka på alla fronter: De har ett tydligt tema i fokus, de har engagerande karaktärer som utvecklas under berättelsens gång och ett hissnande händelseförlopp.

Från tema- till händelsedrivet

När jag började skriva berättelser tänkte jag överhuvudtaget inte på sådana här saker. Jag tänkte inte någonting alls om jag ska vara ärlig. Jag skrev istället min första berättelse helt och hållet på känsla samtidigt som jag flera gånger på raken plöjde Stephen Kings skrivhandbok ”Att skriva” för att lära mig så mycket som möjligt om skrivhantverket, så snabbt som möjligt.

Så här i efterhand kan jag se att den boken blev extremt temadriven. Och det är egentligen inte så märkligt eftersom jag alltid har haft ett stort intresse för samhällsfrågor. Just då jobbade jag med nyanlända flyktingbarn i skolan och jag behövde desperat få ur mig den frustration jag kände kring hur svår situationen var för många av dem. Den enda tanke jag hade när jag började skriva var att jag ville skriva om främlingsfientlighet och människors rädsla för det okända. Det var sedan denna tanke som piskade på mig att fortsätta skriva och jag kan också, så här i efterhand, se att det först och främst är den tanken som driver handlingen i boken framåt.

I mina senare böcker har tematiken fortsatt att vara viktig och det är ofta i just temat de första idéerna till ett blivande bokprojekt kommer ur. Men vad som har blivit allt viktigare för mig under åren är kedjan av händelser. Jag har också insett att jag gillar att beskriva ett händelseförlopp utifrån flera personers perspektiv. Jag gillar tempo. Vet du varför? För att jag är en sådan som lätt blir uttråkad och att skapa tempo i mina berättelser minskar risken för att jag tröttnar på vägen och överger dem.

Hitta berättelsen som du vill skriva klart!

Det är viktigt att på allvar fundera över vad det är för slags berättelse som just du vill skriva. Vad är det som passar just dig? För om du kommer underfund med det ökar definitivt chanserna för att du ska vilja sitta där vid tangenterna vecka efter vecka, månad efter månad. Att lista ut vad som fungerar för just dig kan faktiskt vara själva nyckeln till att orka genomför ditt skrivprojekt ända till slutet!

Så tänk efter! Vad ligger dig varmast om hjärtat? Vill du grotta ner dig i karaktärerna så mycket att det mer eller mindre är de och deras resa som ska bära läsaren genom berättelsen? Eller är det själva händelserna, ploten, som får dig att gå igång? Eller kanske är det temat du skriver om som faktiskt är själva anledningen till att du ens gillar att skriva? Det som får småhåren på dina underarmar att resa sig. Så fundera! Och när du har gjort det – välj att fokusera på det som kommer allra lättast för just dig.

Bjud in läsaren i berättelsen – tre tips om gestaltning!

Din uppgift som författare är att hitta på en berättelse och därefter bjuda in dina läsare i texten. Kanske lyckas du till och med skapa en sådan närvaro för läsarna att de upplever att de befinner sig mitt i texten tillsammans med dina karaktärer och inte hemma i fåtöljen med sin bok där de i själv verket sitter? Det jag pratar om är gestaltningens magi! Själva konstverket när vi skapar litteratur. Så hur lyckas du med det? Här får du fem tips på vägen.

  1. Show don´t tell

    Gestalta istället för att berätta! Du har säkert hört talas om detta redan och det är just detta som brukar förknippas med gestaltning. Att inte bara berätta rakt ut vad det är som händer utan att istället hjälpa läsaren att måla upp sina egna bilder i huvudet. Så istället för att skriva: ”Mira är stressad och springer från bussen”, låt läsarna följa med Mira när hon är där i sitt jäktade tillstånd. Hur känns det inuti henne när hon är sådär stressad? I vilken kroppsdel känns det? I huvudet? I bröstet? I händerna? Vad gör hon förresten med händerna när hon är stressad? Med axlarna? Vad tänker hon på? Vad upplever hon av det som finns runt omkring? Vad ser hon? Vad hör hon? Luktar det av diesel från bussen? Eller av syrenbuskens blommor som växer strax intill busshållplatsen? Hur är vädret och hur känns det i Miras hud, i hennes ögon?

    Det här är inte gjort i en handvändning. Det kräver träning och tankemöda för att lyckas. Och du behöver använda dig av dig själv och dina egna känslor. Men du behöver också använda dig av din empatiska förmåga, alltså din förmåga att sätta dig in i hur något är för andra människor. För hur känns det egentligen för Mira just i den där stunden?

  2. Förankra din berättelse i scener

    Men gestaltning handlar om mer än ”show don´t tell”. Det handlar om att du förankrar din berättelse i scener. Det är i scenerna som din berättelse utspelar sig. En scen läggs efter en annan och som ett pussel bildar alla dina scener tillsammans din berättelse. För att få en bild av vad jag menar med en scen kan du tänka dig en film eller teveserie. Dessa är helt och hållet uppbyggda med scener. En filmscen utspelar sig på en speciell plats under en speciell tidpunkt. Nästa scen utspelar sig på en annan plats under en annan tidpunkt och så vidare. Och på samma sätt bygger vi upp våra romaner. Det är i scenerna som vi bjuder in våra läsare och vårt mål är att läsarna ska känna att de befinner sig i just det där rummet tillsammans med våra karaktärer.

    Det är ett vanligt nybörjarmisstag att inte tänka på berättelsen i scener. Berättelsen blir då lätt bara en lång räcka med händelser som inte kommer ge läsaren någon vidare känsla av närvaro. Ett annat misstag man lätt gör som aspirerande författare är att man börjar i en scen, men därefter försvinner karaktären iväg i en inre monolog med sig själv och när den är klar befinner sig karaktären helt plötsligt någon annanstans – i en helt annan scen. Det här blir rörigt för läsaren och det vill vi verkligen inte åstadkomma. Så tänk istället på att då och då, medan karaktären tänker tillbaka på något som har hänt tidigare eller för inre argumentationer med sig själv, återkoppla till scenen där karaktären faktiskt befinner sig.

  3. Välj rätt detaljer

    För att skapa närvaro behöver vi oftast inte skriva långa miljö- eller karaktärsbeskrivningar. Istället handlar det om att välja ut rätt detaljer som hjälper läsaren att tolka det vi skriver på det sätt vi önskar. Till exempel. De blå blommorna lyste i rabatten. Denna formulering är ganska intetsägande och vi får inte veta något annat än att blommorna är blå och att de finns i en rabatt. Vill du däremot säga något mer med det du skriver kan du istället välja att ladda blommorna med mer innehåll, större betydelse. Om du exempelvis vill visa vilken årstid det är och kanske ge en hint om karaktärens person kan du istället skriva: Lavendeln lyste i rabatten. Eller: Blåsipporna lyste i rabatten. Då får vi veta att den vars perspektiv vi följer kan åtminstone någonting om blommor (vet hur en blåsippa eller en lavendel ser ut) och vi får dessutom veta att det är vår eller att det är sommar.

    Vill du istället att läsaren ska förstå att karaktären inte kan någonting om blommor över huvud taget kan du skriva: Blåsipporna lyste i rabatten. Eller var det var det i själva verket sådana där lavendelblommor? Kanske blir det till och med lite fniss här? För vem vet inte skillnaden på blåsippa och lavendel? Visst säger det ganska mycket om karaktären?

    Vill du ha mer hjälp med gestaltning? Kanske ett par professionella ögon på din text? Läs mer om vad jag kan hjälpa till med här.

Tio tips som får dig att orka hela vägen till färdigt manus

Det finns ofantligt många manus som aldrig kommer längre än till skrivbordslådor, datorer och molntjänster. Och en del av dessa kanske borde stanna där. Idén kanske inte håller för en hel berättelse eller så har texten helt enkelt tjänat som en god övning för författaren. Men stämmer detta in på alla de där manusen? Nej, jag tror inte det. Jag tror istället att det ligger många dammsamlande guldkorn i skrivbordslådor runt omkring i Sverige. Sådana som kanske skulle kunna nå hela vägen till färdig bok om de bara fick en chans. Kanske ligger det ett sådant manus i just din byrålåda?

Att skriva ett manus är lite som att bestiga ett berg. Vissa dagar när vi känner oss energifyllda och inspirerade kan det kännas som en fullt överkomlig uppgift (okej, det handlar inte om Mount Everest här … men kanske ändå en hyfsad kulle?). Andra dagar när mörkret inom oss är djupare hopar sig tvivlen lätt och att skriva klart (eller klättra upp till toppen av kullen!) känns då som en fullständigt omöjlig uppgift.

Då är det lätt att ge upp. Jag vet! Jag har visserligen skrivit nio böcker, men jag har också ett stort antal halvfärdiga projekt i mina byrålådor. Och när tvivlen kommer är det oerhört lätt att börja tänka att det där med skrivande kanske ändå inte är för dig. Att du faktiskt inte har vad som krävs för att orka ända till slutet.

Därför har jag tagit fram en gratisguide som jag hoppas ska hjälpa dig i ditt kämpande! I guiden får du mina bästa tips på hur du kan tänka och göra för att orka hela vägen till slutet på din berättelse.

Klicka på den här länken så kommer du till guiden: https://skrivringen.newzenler.com/f/skriv-klart

Jag vill också berätta att jag nu äntligen kan ta emot nya kunder för en-till-en-coaching! För dig som bokar under november månad har jag dessutom ett supererbjudande. Tre coachingtillfällen inklusive tre textanalyser (max 2 000 ord/gång) kostar bara 2 990 kr (ink moms). Så vill du diskutera ditt manus med mig, tveka inte utan hör av dig på direkten (mail@hannalandahl.se)! Du kan läsa mer här.

Tema utgivning: Fick bokkontrakt via Instagram!

Att som okänd författaraspirant bli kontaktad av ett bokförlag utan att först ha skickat in sitt manus är väl ändå omöjligt? Nej, faktiskt inte. Det var nämligen exakt vad som hände Tove Höglund. Hon blev inte bara kontaktad av ETT förlag, utan av TVÅ. I februari 2022 kommer hennes debutroman ut som ljudbok och e-bok. Låt dig inspireras av Toves fantastiska berättelse!

Medan Tove skrev på sitt feelgoodmanus startade hon ett Instagramkonto där hon ville dela med sig av böcker hon läst och också berätta om sitt eget skrivande.

”En dag la jag upp en printscreen från lektören jag anlitat och ett par dagar senare blev jag kontaktad av två olika bokförlag som undrade om de fick läsa mitt manus!”

Tove var då inte klar med redigeringen och kände sig därför egentligen inte redo att låta något förlag läsa. Men hon bestämde sig ändå för att skicka in sitt manus, på vinst och förlust. Det var ju trots allt förlagen som hade bett om att få läsa.

Det ena förlaget återkom efter några veckor med en så kallad ”positiv refus”, vilket i det här fallet innebar ett långt utlåtande där förlagets lektör förklarade vad som kunde förbättras i texten.

Bladvändare

När det andra förlaget återkom (Word Audio Publishing, WAPI) var beskedet desto mer glädjande:

”De tyckte att mitt manus var en riktig bladvändare och ville gärna ge ut min bok!”

Detta är ju ett ganska ovanligt sätt att bli antagen på. Hur kom det sig att det hände dig, tror du?

”Dels gissar jag att förlagen hittade mig via de hashtaggs jag använde, t.ex. #aspirerandeförfattare #författarepåinstagram och #lektörsutlåtande, dels har min redaktör berättat att de fastnade för titeln på min bok Bali, bullar och bröllop.”

Boksläpp i februari

Planen är att Bali, bullar och bröllop ska släppas i februari 2022. Boken handlar om tre generationer kvinnor.

”Mormor Candice bor på Bali, är konstnär och nykter alkoholist, mamma Majken är lärare i Stockholm och håller på att bränna ut sig, och dottern Lina är en vilsen student som inte vet vad hon vill med livet. Majken och Lina har inte haft kontakt med Candice på 24 år, på grund av något Candice gjorde när hon var barnvakt åt Lina och blev full. Boken börjar med att Candice skickar en vänförfrågan till dem på Facebook.”

Toves bästa skrivtips till dig som också skriver:

 1. Gräv där du står och skriv om det du vet. Jag är själv nykter alkoholist sedan 16 år, har varit på Bali fem gånger, freestylar som konstnär och var väldigt vilse i livet när jag var student. 

2. Släpp prestationskraven! Skriv för att du älskar att skriva, för att du mår bra av det och för att det är roligt. Tänk inte på att någon eventuellt ska läsa det du skriver i framtiden. Och jämför dig absolut inte med andra!

3. Omge dig med andra skrivande människor, det finns en fin skrivcommunity på Instagram, lyssna på skrivpoddar, gå en skrivkurs eller skaffa en skrivcoach. 

Tema utgivning: Jag ville springa ut i korridoren och hjula!

Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

Camilla Dahlson hade hunnit fylla fyrtio när hon debuterade som författare. Nu, åtta år senare, har hon fått 17 böcker utgivna.

”Jag fick ett mejl från en redaktör på Bokförlaget Opal. Hon skrev att de tyckte om mitt barnboksmanus Jag vill också dansa, men att det var för kort för att bli kapitelbok. Ämnet passade inte heller som bilderbok. Redaktören undrade därför om jag kunde förenkla texten så att den passade in i deras börja-läsa-format för åldern 6-9 år.

Camilla hade aldrig tidigare varit så nära att bli antagen. Hon gjorde därför sitt yttersta för att skriva om texten så noggrant som möjligt så att den skulle passa in i formatet som de föreslog. Och hon läste många böcker i genren. Försökte hitta nycklarna.

Ett par månader efter att hon skickat in manuset på nytt, kom äntligen det efterlängtade samtalet.

”Jag satt på jobbet när redaktören ringde och blev så glad att jag hade velat springa ut i korridoren och hjula!”

Men hon höll tyst om antagningen ända tills kontraktet var påskrivet.

Många refuseringsmejl

Men vägen fram till debuten var långt ifrån spikrak.

”Jag skrev väldigt många manus som blev refuserade innan jag fick mitt första JA.”

Camilla berättar också att hon har fått manus refuserade också efter debuten.

”Det är lätt att bli nedslagen efter en refusering, men det gäller att inte ge upp, utan att se det som att man har tränat för att nå målet. Och får man minsta text utöver standardrefusering ska man se det som något positivt”, säger Camilla.

Ny bok  

Idag skriver Camilla på heltid och hon är produktiv! Hela 17 böcker har det blivit under de åtta år som gått sedan debuten. Camilla skriver både barnböcker och feelgoodromaner för vuxna och hon är utgiven på flera förlag.

Hennes senaste feelgood Det lilla biblioteket på Söder är alldeles färsk och hon har nått många läsare med med sin mycket omtyckta bokserie som utspelar sig runt sjön Sommen i trakterna där hon själv har vuxit upp. Idag bor Camilla i Bankeryd utanför Jönköping med sin familj.

Camillas bästa tips till dig som är aspirerande författare:


1. Redigera manuset så noga du kan innan du skickar in till förlag.  Försök sälja in manuset i följebrevet. Det behöver inte vara någon lång text, men ska locka till läsning.

2. Skicka manuset till flera förlag samtidigt. Det kan ta tid att få svar och att skicka till ett i taget gör att du ”tappar tid”. Ett tips är att skicka till dina favoritförlag först.

3. Ge inte upp! Om du får så kallade positiva refuseringsbrev, ta till dig av kritiken och tipsen och förbättra manuset och skicka in igen.

Vill du veta mer om Camilla och hennes författarskap? Följ henne på Instagram. Där finns hon som @camilladahlson. Du kan också läsa mer på hennes blogg.