En bra berättelse är en bra berättelse – oavsett vem den är skriven för!

Jag möts ofta av åsikten att det är en helt annan sak att skriva för barn än att skriva för vuxna. Att det liksom är en annan disciplin, en annan konstform eller hantverk. Jag håller inte med. I det här blogginlägget får du veta varför.

Jag har skrivit berättelser för sjuåringar, för tioåringar, för trettonåringar och för fyrtiofemåringar. Och jag vill hävda att det inte är så stor skillnad! För en bra berättelse är en bra berättelse, oavsett vem den är skriven för. Oavsett om det är tänkt att barn ska läsa eller att vuxna ska göra det. En bra berättelse är en bra berättelse oavsett om den är skriven för kvinnor eller för män, för trettioåringar eller för sjuttioåringar. För personer med intresse för relationer eller för spänningsfreaks.

Så vad är en bra berättelse?

Jag vill hävda att en bra berättelse är en berättelse som attraherar din målgrupp och som får dem att vilja läsa ända till slutet. Enkelt va? Nej, det är det förstås inte. Men här kommer en liten lista på de fyra ingredienser som varje bra berättelse bör innehålla:

  1. En spännande intrig. Här menar jag inte rafflande, såsom i att blod flödar eller mördare som går lösa. Det kan ju innehålla sådant om det är en sådan berättelsen du skriver. Men en spännande intrig är så mycket mer än så! Det är en händelsekedja som intresserar dina läsare (din målgrupp!) så mycket får att de bara måste läsa en sida till. Och en till.
  2. En fungerande dramaturgi. Alltså en röd tråd som löper genom berättelsen och som lotsar läsaren från början till slut.
  3. Karaktärer som är trovärdiga och mänskliga. Det finns inga bra berättelser utan denna ingrediens!
  4. En fungerande gestaltning som bjuder in läsaren i berättelsen. Och häri ligger själva konsten, skulle jag säga. Det är här du gör din berättelse levande.

Så om du vill skriva en BRA berättelse behöver den innehålla dessa fyra ingredienser. Och det gäller alltså oavsett om du skriver för treåringar, för tioåringar, för trettioåringar eller för åttioåringar. Det gäller om du skriver för kvinnor eller för män, för fotbollsfantaster eller för odlingsnördar, för romantiker eller för skräckälskare.

Tänk målgrupp!

Oavsett vem du skriver för behöver du ha din målgrupp i åtanke när du skriver. Om målgruppen är tioåringar, så bör du skriva om ämnen som intresserar tioåringar på ett sätt som kan attrahera tioåringar. Då är det kanske inte lönt att skriva om börsen eller om paddel eller om att odla pelargoner. Det kommer inte att gå hem. På samma sätt, är din målgrupp män i femtioårsåldern kanske du inte ska välja att skriva om en kvinna som startar en yogastudio och blir förälskad i en annan kvinna. Jag vet att det kan låta fördomsfullt och trubbigt detta, men det jag vill säga är att du behöver tänka på vem du skriver för oavsett vad för slags berättelse du skriver.

Men finns det då inga skillnader mellan att skriva för barn och att skriva för vuxna?

Jo, det gör det förstås. Det är mycket som du måste att tänka på! För om du väljer att skriva för tioåringar behöver du ha i åtanke inte bara deras intressen, utan också deras förståelse för världen och för språket. Du behöver förstås anpassa ditt språk så att en tioåring inte bara förstår det, utan också tilltalas av det. Skämten du drar i berättelsen måste också vara något som en tioåring tycker är roligt. Antalet ord, längden på kapitlen, typsnitt och teckensnitt behöver anpassas. Dessutom en tioåring ser (utifrån sin kroppslängd!) och vad en tioåring lägger märke till i sin omgivning skiljer sig från vad en trettioåring ser och lägger märke till. Och så vidare, och så vidare …

Men, allt detta skiljer sig också mellan en pensionerad manlig ingenjör och en tjugotreårig kvinnlig skådespelarstudent. Så det handlar inte om att skriva för barn eller för vuxna. Det handlar istället om att se din målgrupp framför dig, oavsett vem det är som just du skriver för.

__________________________________

Tycker du att mina blogginlägg känns värdefulla? Tipsa gärna någon annan skrivande person om Skrivpeppbloggen! Det skulle göra mig jätteglad!

Alla andra är inte bättre!

Det är så lätt att tro att alla andra är så mycket bättre än du är. Att alla de som redan är publicerade författare har något helt annat i sin verktygslåda än vad du har. Nu ska jag berätta en hemlis. Så är det inte.

Men. Ska du skriva den där boken så måste du faktiskt börja tro på dig själv. Du måste tro på att du faktiskt kan göra det! Att du har förmågan att komma ända till slutet. Att du kan knyta ihop säcken och skriva klart din berättelse. För utan den där tron kommer det inte att gå. Då blir dina tankar en självuppfyllande profetia. För det finns många stup att falla ned i på vägen mot en färdig bok och risken, om du inte tror att du klarar det, är att rädslan över att falla är det som får dig att göra det!

Men varför skulle inte du kunna skriva en bok? För att du är dålig på att skriva? För att du inte GILLAR att skriva? Jag tror inte det. För då hade du aldrig varit här och läst den här texten. Jag tror istället att du är en sådan som faktiskt KAN skriva och kan göra det riktigt bra. Och jag tror också att du är en sådan som älskar det! Så, varför skulle inte någon som både kan skriva och älskar att göra det, kunna skriva en bok? Massor av människor har ju redan gjort det och alla de där människorna har någon gång gjort det för allra första gången.

Herregud! Så svårt är det faktiskt inte. Se på mig, jag har skrivit åtta böcker! Åtta! Det är ju jättemånga! Och jag har inte fötts med några som helst exceptionella förmågor. Jag har en hyfsat välfungerande hjärna (typ) och fingrar som efter mycket träning rör sig oerhört snabbt över tangenterna. Och så har jag en ganska livlig fantasi. Men framför allt har jag förmågan att strunta i mina tankar när de säger åt mig att jag är för dålig för att syssla med det jag gör. Ibland i alla fall. Men ibland vågar inte jag heller tro på att jag kan och då är det väldigt svårt att skriva, också för mig.

Det jag har gjort, och det du också kan göra, är att träna mig! Med träning har jag helt enkelt lärt mig att skriva berättelser. Alla mina berättelser blir inte bra. En del blir faktiskt skitdåliga. Men de är ändå värda något. Ur träningssynpunkt! Genom övning har jag märkt vad som fungerar och vad som inte fungerar. Och det kan du också göra!

Det var allt för mig idag. Kör hårt, för vet du? Du kan!