Skriv för att ha något att redigera!

Vadå skriva för att ha något att redigera? Det låter ju fullständigt världsfrånvänt! Ska jag inte skriva för att jag älskar det? För att jag känner en lust att få ur mig den där berättelsen som jag har gått omkring och burit på så länge?

Jo, så klart! Om du känner just så. Men dessvärre är det väldigt få förunnat att älska den där berättelsen varenda minut av skrivprocessen. Och då, min vän, om det blir så för dig – då kan du ta till det här knepet och tänka att anledningen till att du skriver över huvud taget är för att ha något att redigera!

Och just detta skrivtips kan faktiskt vara ett av de allra bästa du kan tänkas få. Någonsin. Varför? För att det får prestationskraven att släppa!

För när du skriver kan det då och då kännas som att din text skulle passa allra bäst bland lågorna i kaminen, medan den sprakande blir till aska. Som att de där orden som du med möda hasplar ur dig ändå aldrig kommer bli något annat än bokstäver på en datorskärm. De kommer aldrig vakna till liv och bli till karaktärer och miljöer och spänning som någon vill ägna sin dyrbara tid åt att läsa. Så du kan ju lika väl strunta i alltsammans. Logga ut, resa dig från stolen och börja ägna dig åt något annat istället. Virkning kanske? Eller bakning. Det är ju himla gott!

Självkritiken står i vägen

Något som ofta står i vägen för alla oss som skriver är den självkritik som vi ofta känner. Även om vi egentligen vet med oss att vi faktiskt är ganska bra på att skriva, tycker vi ibland att det vi skriver håller en så låg nivå att det känns meningslöst att ens fortsätta.

Ibland kan den där självkritiken faktiskt vara så jobbig att handskas med att det helt enkelt tar stopp. Det kommer ingenting ur oss, hur mycket vi än försöker vrida på den där kranen. Eller så får vi ur oss saker, men blir så osäkra på om det duger att vi helt enkelt bara raderar texten igen.

Om du känner så här, är du definitivt inte ensam!

Jag vill hävda att alla som skriver faktiskt brottas med självtvivel då och då och jag kan verkligen vittna om att det kan kännas jättetufft. 

När jag skrev råmanuset till min senaste bok (ungdomsromanen Branden som kommer ut till hösten på Ordalaget förlag), tyckte jag ett tag att den blev så usel att jag skulle skämmas om jag skickade den till förlaget i det skick den var i. Det gick till och med så långt att jag gick in på Platsbanken.se och började leta efter nya jobb eftersom jag uppenbarligen inte kunde skriva själv och därigenom självfallet inte borde vara kapabel att hjälpa andra med sina bokmanus!

Ska inte stå där för evigt

Då, i den där hyfsat djupa självförtroendesvackan som jag befann mig i, kändes det väldigt skönt att rikta all min uppmärksamhet mot just detta skrivtips: Allt kan redigeras! För att i det läget tänka att det jag skriver just nu inte kommer att stå där för evigt – det är faktiskt förlösande. De där orden (som visserligen är fullständigt värdelösa!), de finns där just nu, just precis nu när jag skriver dem, men det spelar ingen som helst roll om de är bra eller dåliga, de kan vara lite hur som helst faktiskt. Åtminstone just nu när jag skriver det allra första utkastet av mitt manus.

Vet du varför? För det jag skriver just nu, orden som de står där i mitt Word-dokument just precis nu när jag skriver dem, kommer bara JAG att läsa. JAG och ingen annan. För när jag är färdig, när jag har kommit till slutet av det allra första utkastet, så ska jag ju redigera texten! Och jag ska inte redigera den EN gång, utan många gånger! Ord ska bytas ut, meningar ska putsas och strykas och friseras. Karaktärer ska ges bakgrundshistorier och karaktärsdrag som jag faktiskt kanske inte ens har en chans att känna till när jag skriver det där första utkastet av mitt manus!

Och om jag nu ska kunna redigare min text när jag har skrivit mitt första utkast så måste jag ju rimligtvis ha en text att redigera. Alltså måste jag ju skriva en text! Och jag måste behålla den. Jag måste låta den finnas kvar, så att jag har något att redigera när det väl är dags.

____________________________________________

Tycker du att mina skrivtips känns värdefulla? Tipsa gärna någon annan skriventusiast om Skrivpeppbloggen! Det skulle betyda mycket!

Vill du ha fler skrivtips? I gratisguiden ”Skriv klart!”, får du mina tio bästa tips på hur du kan gå vidare om du har kört fast i ditt manus. Ladda ner guiden här.

Skifta fokus!

Negativa tankar kan förgöra oss när vi skriver. De är bokstavligt talat våra allra värsta fiender i skrivandet, de enskilt största hindren som står mellan oss och ett färdigt manus. Men det finns saker du kan göra – andra tankar du kan tänka!

Tycker du att det du skriver blir värdelöst? Har det inte gått riktigt så bra med skrivandet som du hade önskat? Kanske har du hittills bara fått standardrefuser från förlagen eller så kanske du är en sådan som aldrig ens har kommit i närheten av att ha skrivit färdigt ett råmanus. Då är det här blogginlägget för dig!

Jag vet hur det känns

Så många dagar som jag har varit hård mot mig själv. Klankat ned på den jag är. Tänkt tankar om mig själv som är så nedvärderande att jag aldrig någonsin skulle komma mig för att tänka så om någon annan människa över huvud taget.

Så många gånger som jag har tänkt att böckerna jag hittills har skrivit är undermåliga, att de inte säljer tillräckligt bra och att jag aldrig kommer lyckas skriva någon bok som når ut i bruset. Det måste vara mig det är fel på, tänker jag sedan. Jag är väl helt enkelt inte en tillräckligt skicklig författare för att nå ut på allvar. Är det ens någon idé att fortsätta skriva när det är så få som vill läsa det jag skriver?

Det är så lätt att se på det man har gjort och värdera sig själv utifrån det som man ser som sina misslyckanden. Jag menar inte att mina nio böcker är misslyckanden, inte alls. Jag vet förstås att det är få förunnat att få ge ut hela nio böcker. Men trots det, gnager tankarna också inom mig. För det är så lätt att trassla in sig i vassa, nedvärderande trådar som snabbt infekterar och fullständigt tar över våra hjärnor. Och det är så svårt att därefter ta sig vidare.

Dra inte felaktiga slutsatser

Men att se på vad som har hänt tidigare och utifrån detta dra slutsatser om vad som ska hända i framtiden kommer inte ta dig framåt. Det kommer istället hålla dig tillbaka. Det kommer få dig att bli en osäker författare och en osäker författare vågar inte skriva så bra texter som den egentligen kan. Och dessutom finns det ett logisk fel i den där slutsatsen. Jag ska förklara.

Till exempel: Du har skrivit ett manus och blivit refuserad av tio förlag. Utifrån detta drar du slutsatsen att du är en person som blir refuserad. Du kanske också drar slutsatsen att du är en sådan kommer att fortsätta bli refuserad också i framtiden. Kanske i hela ditt liv!

Har du tänkt sådana tankar? Det är inget konstigt alls i så fall! För det är ofta så här vi gör. Men saken är den att tanken inte är sann. För bara för att något har hänt tidigare betyder det ju inte att det med automatik kommer att hända också framöver. Eller hur? För vad vet du egentligen om vad som kommer att ske i framtiden?

Problemet med den här tanken är vad den får dig att känna: ”Jag är en sådan som blir refuserad. En sådan som inte kan skriva några bra texter och så kommer det fortsätta att vara.”

Hur känns det att tänka så? Inte så himla härligt, va?

Tänk om!

Min grymma företagscoach Jill Nyqvist, som driver medlemstjänsten Solopreneurerna som jag för övrigt är medlem i, sa för ett tag sedan i sin podd något som verkligen fastnade i mig. Och nu tänker jag föra det vidare till dig. Jag vet inte hur hon uttryckte det ordagrant, men innebörden var ungefär den här:

Det som redan har hänt kunde inte ha skett på något annat sätt och framtiden är riggad till din fördel.

Sug på den meningen en stund. Låt den sjunka ända in.

Hur får den här tanken dig att känna?

Själv älskar jag att tänka att framtiden är riggad till min fördel. För plötsligt öppnar sig världen! När jag tänker så här föds så fantastiskt många härligt bubblande känslor i mig att det känns som att ingenting längre är omöjligt. Och hur tror du att mina texter blir när jag är uppfylld av denna tanken? Inte alldeles värdelösa skulle jag tro.

Fortsätt skriv!

Så fortsätt skriv! Visserligen tycker jag att det räcker som skäl att bara vilja skriva. Men dessutom kan ju inte du veta ifall det är nästa listetta som just nu ligger halvfärdig i DIN dator! Det har du faktiskt ingen som helst aning om. Så sätt fart! Skriv klart boken. Nu, med en gång.

Skippa kraven och skriv dåligt!

Det kan verka lockande att ha en sådan här målbild när du skriver. Att se dig själv på en stor affisch på bokmässan framför dig. Och självklart ska du sikta på det. Men om du lägger allt ditt fokus på resultatet medan du skriver det första utkastet av din berättelse och inte på själva skrivandet i sig, är risken stor att du sätter käppar i hjulet för dig själv. Därför: Skippa kraven och skriv dåligt!

Detta tips kan tyckas synnerligen världsfrånvänt och märkligt. För inte kan väl ditt manus bli antaget av ett förlag om du inte skriver ditt bästa? Om du inte gör ditt allra yttersta för att göra din berättelse så bra som den någonsin kan bli? Nej, det kan det förmodligen inte. Du kommer att behöva plocka fram dina allra främsta skrivkunskaper, hitta de finurligaste formuleringarna och de mest spännande twisterna för att få något förlag på kroken.

Men.

Du behöver inte göra det från början! När du skriver det allra första utkastet av din berättelse kommer du nämligen inte att tjäna på att väga varje ord på guldvåg och stirra dig blind på ditt uppförstorade foto på affischerna. Risken är istället att prestationskraven blir så stora att du får det värsta som kan hända en författare – SKRIVKRAMP!

När jag fastnar i mina berättelser (och det gör vi ju alla ibland, eller hur?) hjälper det här knepet mig ofta. För det är nämligen så att när du bestämmer dig för att det är okej att det du skriver blir dåligt, släpper mycket av de där prestationskraven, vilka ofta är hela anledningen till att du har fastnat.  istället för att ställa höga krav på att det du skriver ska bli perfekt, fokusera på att komma framåt i din berättelse

Men det är väl inte roligt att skriva dåligt, kanske du tänker. En dålig text kommer ju aldrig bli antagen. Nej, det kanske inte är så roligt alla gånger, men om alternativet är att inte lyckas skriva någonting alls, eller kanske bara ett halvt manus, är det då inte bättre att faktiskt lyckas skriva klart hela din berättelse, även om den blir ganska dålig?

För vet du? Det gör faktiskt ingenting om det första utkastet blir värdelöst – det är ju ändå bara du som ska läsa det! Det är nämligen först när du har skrivit klart det som själva finliret börjar. Det är när du kommer till nästa fas i manusarbetet – redigeringsfasen – som det är dags plocka fram den där målbilden med författarporträttet på bokmässan och göra din berättelse så bra den någonsin kan bli!

Så bär med dig tanken på att allt kan redigeras! Den tanken kommer att hjälpa dig framåt i skrivprocessen.