skriva en bok – Sida 3 – Skrivpeppbloggen

Att vänta på svar från förlag

Du har skrivit klart din bok och du har skickat den till ett förlag. Antingen får du stora skälvan och ångrar genast att du tryckte på sänd, för hur kunde du vara så dum att skickade iväg något som var så dåligt skrivet? Eller så tänker du att det borde gå väldigt fort, detta, för vem som helst borde ju kunna se att det är en riktig BESTSELLER som du har skrivet! Oavsett vilket – när du väl har skickat in ditt manus börjar det som jag tycker är det svåraste av alltihop. Att vänta på svar! Detta moment är till och med svårare, mer krävande, än att skriva en hel lång bok.

Att bara gå där och vänta, ja det tär och det finns inte så mycket att säga om den där väntan egentligen. För hur mycket du än vill kan du faktiskt inte räkna ut hur lång tid det kommer att ta innan förlagen svarar.

När jag hade skrivit mitt första manus och skickat in det till förlag sysselsatte jag mig med att googla på vad tiden som förflöt utan att jag fick något svar egentligen betydde. Om förlagen inte svarade snabbt (vilket de flesta inte gjorde), betydde det att mina chanser blev mindre eller större allteftersom veckorna gick? Jag fick inget entydigt svar. Någonstans läste jag att om jag inte fick svar den första veckan efter att jag skickat in, så kunde glömma att boken skulle bli utgiven över huvud taget. Någon annanstans stod det istället att det var BRA att det tog lång tid eftersom det betydde att förlaget faktiskt tog god tid på sig för att gå igenom manuset. Alltihop var förstås spekulationer och ingenting som hade större värde för mig än att sysselsätta mig under tiden som jag väntade.

Men det jag har lärt mig är att det tar den tid det tar och hur lång den tiden är betyder egentligen ingenting alls. Det kan ta tre månader att få svar (vilket de flesta förlag hävdar att det tar), men det kan också ta en vecka eller sju månader. Eller – och det här är inte roligt – så får du inget svar alls. Och det bästa du kan göra medan du väntar är att försöka glömma bort att du ens har skrivit den där berättelsen och helt enkelt börja skriva på en ny.

Vilka svar kan du förvänta dig från ett förlag och vad betyder de?

Olika typer av refuseringar från förlag.

Okej, jag kan alltså inte säga någonting vettigt om tiden som förflyter mellan det att du skickar in ditt manus och du får ett svar (mer än att du bör försöka GLÖMMA det där manuset för din psykiska hälsas skull!). Men vad jag faktiskt KAn säga någonting om är vad som kan tänkas hända när förläggare, redaktör, lektör eller kanske till och med en hel manusgrupp har tittat på eller till och med LÄST ditt manus!

Personerna som läst manuset jublar över förträffligheten och ringer upp eller mejlar dig och säger att de vill ge ut manuset!
Personerna som läst manuset tycker att manuset faktiskt har något som är värt att utveckla. De kontaktar dig (via mejl eller telefon) och säger varken ja eller nej, utan kanske snarare: ”Skulle du kunna omarbeta X och Y och återkomma igen?” Här är du så nära du kan komma!
Personerna som läst tycker att ditt manus har något, men de kan ändå av något skäl inte anta det. De skriver något om vad de uppskattade eller skickar kanske till och med ett lektörsutlåtande. Det här är vad vi författare brukar kalla för en positiv refusering.
Personerna som läst tycker att ditt manus faktiskt inte är så dumt, men de har ingen plats på sin lista just nu. Du får därför ett standardiserat svar – en så kallad standardrefusering.
Personerna som läst tycker att ditt manus faktiskt inte är så dumt, men de har redan en författare som skriver sådant som liknar det som du skriver. De mejlar en standardrefusering.
Personerna som läst tycker att ditt manus faktiskt inte är så dumt, men de är helt enkelt inget förlag som ger ut den här typen av manus. De mejlar en standardrefusering.
Personerna som läst tycker att ditt manus faktiskt inte är så dumt, men det är inte tillräckligt genomarbetat ännu. Därför mejlar de en standardrefusering.
Personerna som läst ditt manus tycker inte om det av en eller annan anledning och mejlar därför en … ja, exakt … standardrefusering.

Allra störst chans är att någon av punkterna 4-8 händer just dig helt enkelt därför att det händer de allra flesta som skickar in manus till ett förlag. Jag vet inte hur många standardrefuser jag har fått. Kanske hundra? Men något som är viktigt att tänka på – om detta efter all den där väntan händer också dig – är att det inte nödvändigtvis behöver betyda att ditt manus är dåligt. Men det är förmodligen (om du fungerar ungefär som jag) exakt det som du kommer tänka. Som du ser i listan här ovan finns det nämligen MÄNGDER av anledningar till att du får en standardrefusering. En enda av dem är att förlaget inte tycker om ditt manus.

Är privat skrivcoaching något för dig? Läs mer och boka ett möte till halva priset här: https://skrivringen.se/privatcoaching/

Att hitta tid för att skriva en bok

En kvinna sitter på en bänk och skriver en bok.

Jag har skrivit om detta flera gånger tidigare, men det tål att upprepas gång, på gång, på gång: Det finns tid för skrivande. Du måste bara hitta tiden i just ditt liv!

Många och åter många människor vill skriva en bok, men de allra flesta av dem kommer inte igång. Eller så kommer de igång, men fastnar på vägen och istället för att komma till slutet av berättelsen hamnar det halvfärdiga bokmanuset i skrivbordslådan. Eller i papperskorgen.

Själv har jag en mapp i min dator vilken jag i ett svagt och uppgivet ögonblick valde att döpa till ”Dödade manus”. Och ja, jag är lite av en drama queen. Men trots det ödesdigra namnet finns det faktiskt inte så himla många halvfärdiga manus i den där mappen som man skulle kunna tro. Varför? Därför att jag oftast skriver färdigt de bokmanus jag börjar på och har gjort så ända sedan jag började skriva.

Att skriva en bok ända till slutet

Så varför har jag gång på gång (jag har skrivit tio böcker) lyckats skriva klart mina bokmanus? Handlar det om att jag är mer begåvad än de flesta andra? Nej. Handlar det om att jag är envisare än andra? Kanske lite. Handlar det om att jag har mer tid än gemene kvinna? Verkligen inte!

När jag började skriva böcker jobbade jag halvtid som lärare, hade två barn på fem och åtta år OCH hade en liten gård, med odlingar, hönor, får, 20 bisamhällen, Sveriges största humleodling (inte som i insekten humla, utan humle som man har i öl) och jag drev en tillhörande gårdsbutik.

Jag berättar inte detta för att skryta om min förmåga att hålla många bollar i luften, utan för att visa på att det faktiskt finns tid för skrivande också i liv som vid en första anblick verkar vara helt proppfulla med annat!

För kanske finns det skrivtid också i ditt liv, om du bara letar på rätt ställe?

Mitt trick, när jag har haft mycket at stå i, är att använda de små stunderna i livet till skrivande.

Tillfällen då jag har hittat skrivtid i mitt fullbokade liv

Tidiga helgmorgnar när resten av familjen har sovit
Medan jag har stekt pannkakor (har du tänkt på hur låååång tid det tar att steka pannkakor, tid som man bara såtr där med stekspaden!)
I den där halvtimman mellan att jag har skjutsat barnen till fotbollsmatchen och matchstart
Medan jag har väntat på att simskolan ska ta slut (man får ju ändå inte vara med)
En liten stund strax efter läggning, innan jag börjar klippa med ögonen
Under alla tusentals hundpromenader då jag har struntat i ljudboken eller podden och istället ägnat den där stunden åt att tänka på mina karaktärer. För detta med att TÄNKA på våra berättelser – det är också skrivtid!

Vilken sten ska du lyfta på för att hitta skrivtid i just ditt liv?

______________________________________________

Har du försökt börja skriva ett tag nu, men inte riktigt lyckats? Letar du efter ett sätt som faktiskt fungerar, så att du en gång för alla faktiskt kommer igång med det som skulle kunna komma att bli din debutroman? Häng i så fall med på mitt kostnadsfria webinar ”Kom igång med din debutroman på 30 dagar” så berättar jag mer om vad du kan göra JUST NU för att öka dina chanser att lyckas. Anmäl dig till webinaret här!

Sju tips till dig som vill skriva en ljudbok!

photo of person holding white headphones — Photo by Sound On on Pexels.com

De senaste åren har vi matats med rapporter om en ljudboksmarknad som bara växer. Och numera blir långtifrån alla böcker som publiceras pappersböcker. Många släpps istället enbart som ljud- och e-böcker. Detta skulle jag vilja påstå är ett fenomen som har ökat möjligheterna för oss som skriver att få våra berättelser publicerade. Det kostar inte lika mycket för förlagen att publicera en bok digitalt som det gör att publicera en tryckt bok. Det i kombination med att en stor efterfrågan på ljudböcker gör att förlagen vågar de ge ut fler böcker på detta sätt.

Så om du vill skriva en bok som passar extra bra i ljudboksformatet, vad ska du tänka på då? Jag har fått en mängd tips av Lind & CO som har gett ut två av mina ljudböcker. I detta blogginlägg delar jag med mig av några av dem.

När vi lyssnar på en ljudbok gör vi oftast någonting annat samtidigt. Vi som skriver får alltså räkna med att våra läsare (lyssnare) inte har sin fulla uppmärksamhet riktad mot berättelsen på samma sätt som de har när de läser en pappersbok. Därför bör vi som författare när vi skriver för ljud göra vårt bästa för att underlätta för våra läsare, så att de kan hänga med i handlingen trots att de förmodligen gör något annat medan de lyssnar.

Naturligtvis kan också böcker som är skrivna med pappersboksläsare i fokus fungera utmärkt som ljudböcker. Men om du vill tänka lite extra på ljudbokslyssnarna när du skriver, så att de får en behaglig och lättillgänglig lyssning, finns det några knep som du kan ta till. Här följer några av dem:

Rak kronologi utan tidshopp. När du skriver för ljud är en linjär berättelse att föredra framför en berättelse som hoppar fram och tillbaka i tiden. När man läser en pappersbok har man alltid en möjlighet att gå tillbaka om man har missat något. Den möjligheten finns inte på samma sätt för våra lyssnande läsare.
En tydlig handling är lättare att hänga med i för den som lyssnar än en handling som är mer diffus. Därför fungerar deckare och spänningsböcker, i vilka det ofta händer mycket, ofta bra som ljudböcker.
Ett enda perspektiv, vilket är huvudkaraktärens. Också detta med perspektivbyten kan bli svårt att hänga med i för den som lyssnar. Och om läsaren tappar tråden är det svårare att gå tillbaka och dubbelkolla i en ljudbok än i en pappersbok. Vill du ändå ha flera perspektiv, se till att de olika perspektiven skiljer sig väsentligt åt, så att det blir uppenbart för läsarna vilken karaktär de följer i de olika delarna av boken.
Få och tydliga karaktärer. För att läsaren inte ska blanda ihop karaktärerna, håll dem relativt få till antalet och särskilj dem från varandra genom att ge dem tydliga karaktärsdrag. Tänk också på att ge dem namn som inte är alltför snarlika varandra.
Krångla inte till språket. Ljudböcker vinner inte på svårbegripliga bisatser, långa meningar och svåra ord. Så vill du skriva specifikt för ljudbokskonsumenterna – håll språket enkelt och lättillgängligt.
Första kapitlet är superviktigt! Det är lättare för en ljudbokslyssnare än för en pappersboksläsare att stänga av din bok och välja en annan. Om vi har köpt en fysisk bok ger vi den fler chanser än vi gör med ljudböcker. I ljudboksapparna finns så många andra böcker att välja på och om vi inte fångar läsarna med en gång kommer de sluta lyssna. Lägg därför extra tid och omsorg på din början och se till att den verkligen rycker tag i läsaren. Kasta in läsaren i handlingen, så att de bara måste fortsätta läsa!
Håll ett högt tempo i berättelsen! Detta hjälper läsaren att hålla sig alert och tankarna där de ska vara – på din berättelse och inte på tvätten, disken, hunden som drar i kopplet under promenaden, eller vad din läsare nu gör medan hen lyssnar på din bok..

_____________________________________________

Vill du ha fler skrivtips? Ladd ner min gratisguide Börja Skriva!

Vad det innebär att skriva avtal med ett förlag

Att skriva avtal om sitt manus med ett förlag är för många som skriver berättelser det absoluta målet. Förstås! För det är klart att vi vill att människor ska få ta del av våra skapelser som vi har jobbat med så länge! Men vad innebär det egentligen? Vad är det som du och förlaget kommer överens om? Jag har hittills skrivit avtal med flera traditionella förlag och jag kan se att mycket är likt oavsett vilket förlag jag har skrivit avtal med.

Först och främst behöver vi reda ut begreppen lite, för det finns flera olika typer av förlag. Det jag pratar om i det här inlägget gäller det som brukar kallas för traditionella förlag, alltså förlag där förlaget bekostar hela utgivningen av boken. Det finns också hybridförlag, där förlaget och författaren på olika sätt delar på kostnaden för utgivningen. Dessutom finns det egenutgivningstjänster, där författaren helt och hållet bekostar utgivningen ur egen kassa. I det här sista fallet köper man en tjänst av ett företag (inget förlag!) och i utbyte får man hjälp med att producera, distribuera och kanske också marknadsföra sin bok.

Det jag berör i detta inlägg är alltså hur avtal brukar se ut när det gäller traditionell utgivning, alltså utgivning där förlaget står för utgivningskostnaden och alltså också tar den ekonomiska risken för bokprojektet.

Författarens skyldigheter

Det du gör när du skriver avtal om utgivning av din bok med ett traditionellt förlag, är att du ger förlaget ensamrätt att publicera din bok under en viss tid. Du säljer alltså inte ditt manus! Manuset är fortsatt ditt, du äger rättigheterna, men man skulle kunna säga att du ”hyr ut” ditt manus för en viss tid till ett förlag.

I avtalet kommer du och förlaget överens om vilka format förlaget får publicera din bok i (t.ex. e-bok, ljudbok och inbunden bok). Det här betyder alltså att du inte får upplåta rättigheterna åt något annat förlag, i samma format under samma tid. I klarspråk – du kan inte sälja (hyra ut) samma manus i samma format till två olika förlag samtidigt, men det förstod du nog redan.

En liten parantes: Du upplåter bara rättigheterna för det svenska språket. Förlaget får alltså inte publicera din bok på något annat språk än svenska.

Royalty

Nu blir det lite räkneövning. För i utbyte mot att du ger förlaget rätt att publicera din bok får du som författare något som kallas för royalty. Man skulle kunna säga att det är dina hyresintäkter (eller din lön). Hur stor royaltyn blir i kronor beror på försäljningen av din bok. Det ni avtalar om är hur stor procent av priset på boken som ska tillfalla dig som författare. Författarförbundets rekommenderade miniminivå för en inbunden bok är i dagsläget 25,5 procent av pokens F-pris (F-pris=priset som bokhandeln betalar för boken.)

Så hur mycket tjänar du på din bok?

Vi tar ett exempel. Förlaget trycker 2 000 exemplar av din bok. F-priset för din bok är 120 kr. Det betyder att du som författare ska få en royalty på 25,5 procent av 240 000 kr (intäkterna för den första upplagan), vilket blir 61 200 kr. Detta är alltså det belopp som ska tillfalla dig som författare när hela upplagan på 2 000 böcker är såld.

Du kommer att få en rapport från förlaget och en utbetalning en eller ett par gånger per år. När och hur ofta är också något som regleras i avtalet.

Garantihonorar

Något som är väldigt viktigt är att du får som författare är det som kallas för garantihonorar eller förskott. Det här är en summa som betalas ut till dig i samband med att du och förlaget skriver avtal om boken och vanligtvis är det 50 procent av royaltyn på första upplagan. I exemplet ovan var den totala royaltyn för första upplagen 61 200 kr, vilket innebär att du när du skriver avtal kommer att få ett förskott eller garantihonorar på 30 600 kronor.

Det fina med garantihonoraret är att det är just en garanti för dig som författare! Om du och förlaget inte lyckas sälja en enda av dina böcker, så får du ändå behålla det!

Royalty och garantihonorar kan också beräknas på andra sätt, men det är på detta sätt som det traditionellt har beräknats.

Digitala format

När det gäller digitala format (e-bok och ljudbok) kan ju förskottet av förklarliga skäl inte beräknas på upplagan (den är oändlig!). Här baseras den istället på en uppskattning från förlagets sida om hur de tror att det kommer att gå för boken. Alltså – tror de att den kommer få många läsningar eller lyssningar blir det ett högre förskott, tror de mindre på boken blir förskottet lägre.

Förlagets skyldigheter

Förlagets skyldigheter gentemot dig och din bok är långtgående! Med rätta! För du ger dem något viktigt: Möjligheten att förädla, publicera och sälja din skapelse!

De ska såklart producera hela boken, i samarbete med dig. Ta fram omslag, baksidestext, säljmaterial och så vidare. Men de ska också hjälpa dig med det redaktionella, alltså låta dig jobba med en redaktör samt se till att din text blir korrekturläst. I avtalet kommer ni också överens om hur länge förlaget har på sig att publicera boken. Ofta får de 18 månader på sig. Om de inte har publicerat boken inom denna tid får du alltså tillbaka rättigheterna och kan höra av dig till ett annat förlag.

Förlaget förbinder sig också att lagerhålla och distribuera din bok. Vanligtvis anlitar förlaget ett annat företag för att sköta detta åt dem. Men det är alltså ingenting som du som författare behöver bekymra dig om, ifall du har turen att få ett traditionellt förlag på manuskroken.

Något annat som förlaget förbinder sig att göra är att marknadsföra boken. Och detta är mycket viktigt! Kanske den största anledningen för dig att inte ge ut boken på egen hand. För det här är svårt att på ett framgångsrikt sätt göra det själv. Förlaget ska försöka sälja in din bok till bokhandeln, skicka ut recensionsexempar till media, göra inlägg i sociala medier, försöka få dig att synas i olika sammanhang – ja, helt enkelt göra sitt bästa för att sälja din bok! Det är något som du som författare såklart också kommer behöva arbeta med, men i grund och botten är det vad förlaget åtar sig att göra när de skriver avtal med dig om din bok.

Få ditt avtal granskat!

Om du blir erbjuden ett förlagsavtal vill jag verkligen rekommendera dig att skicka in avtalsförslaget till Författarförbundets jurister! De hjälper inte enbart sina medlemmar utan också dig som är debutant. Tjänsten är helt gratis och de brukar vara snabba med att återkoppla, så du har faktiskt ingenting att förlora på att låta dem titta på avtalet innan du skriver på.

_________________________________

Är du nyfiken på om privat skrivcoaching skulle vara något för dig? Nu kan du boka ett 15 minuter långt första kostnadsfritt samtal med mig. Där berättar du vad du behöver hjälp med och jag berättar vad jag kan hjälpa till med. Läs mer och boka ett möte här: https://skrivringen.se/privatcoaching/

Kraften i att prata om ditt skrivande

person holding fountain pen — Photo by Janson K. on Pexels.com

Du kan väl inte skriva? Nej, verkligen inte! Åtminstone inte en hel bok. Det är ju för andra. För sådana som är födda med pennan i handen. Som har velat bli författare hela livet. Inte för dig. Tvivlen hopar sig i ditt huvud och du kommer därför inte igång med din historia. Att då berätta för din omgivning att du tänker skriva en bok kan kännas som något av det läskigaste du kan göra. Men att göra just det, att berätta för andra, kan vara exakt det som får dig att faktiskt komma igång. Och att fortsätta skriva ända till slutet.

Jag minns hur läskigt jag tyckte att det var att för första gången berätta för någon att jag tänkte skriva en bok. Jag satt i bilen. Min man körde och mina barn som då var små satt i baksätet. Jag hade funderat ett tag och nu hade jag bestämt mig. Jag skulle äntligen göra ett seriöst försök. Mitt hjärta bultade hårt i bröstet och händerna klibbade. Jag sneglade på honom och så bara sa jag det:

”Jag tänker skriva en roman.”

Bara så där. Jag gjorde det. Och så visste han.

Att berätta är laddat!

Det finns en stark laddning i att berätta om sitt skrivande och sin längtan för första gången. Det ligger hybris och svävar över föreställningen om vad det handlar om. För vem tror man egentligen att man är när man ger sig på något så stort? Kanske är det jante som talar? Eller så har man bara en föreställning om att det är näst intill det svåraste man kan göra i livet.

Och det finns något glorifierat över författarrollen, något som jag vill hävda inte har någonting med verkligheten att göra. För att vara författare handlar för det flesta enbart om att sitta ensam på sin kammare och skriva. Att umgås med sina egna tankar i sina egna påhittade världar. Det handlar inte om att sitta i tevesoffor eller åka på bokturnéer och prata inför hundratals människor. Att skriva böcker handlar väldigt lite om flärd. Istället handlar det om sittfläsk, envishet och att hitta glädjen i själva skrivandet, i skrivprocessen.

Jag menar inte att det inte är fantastiskt att skapa sina egna världar, sina egna karaktärer och att någon sedan (kanske) vill läsa det man har skrivit. Det ÄR fantastiskt och det är därför jag fortsätter att skriva. En bok till och så en till. Men är det egentligen en så stor sak? Jag vill hävda att det inte är det.

En hobby – vilken som helst

Att skriva är för de allra flesta en hobby och det är faktiskt en hobby – som vilken hobby som helst. Som att åka till ridskolan, att spela paddel eller att designa och påta sin trädgård. Något du gör för att du älskar att göra det! För att det ger dig mening i din tillvaro eller bara lite sinnesfrid en stund innan du fortsätter göra allt det andra i livet. Inte mer än så. Och att du påtar i din trädgård är väl inget du håller tyst om?

Så varför håller vi i så stor utsträckning tyst om vårt skrivande? För att prestationskraven ökar om vi berättar? För att vi inte vill att andra ska tro att vi tror att vi är något? För att vi är rädda för att misslyckas?

Oavsett vad det handlar om för just dig, så har du mycket att vinna på att betrakta skrivandet som vilken hobby som helst och börja prata om ditt skrivande med din omgivning!

Fyra anledningar till varför du ska prata om ditt skrivande!

Men det är ju så läskigt att berätta! Ja, det är läskigt. Men det finns många vinster att hämta genom att berätta. Här följer en lista på några:

1. Du avdramatiserar skrivandet för dig själv genom att prata om det!

2. Om du berättar ökar kraven på dig att faktiskt leverera! Då kanske du tänker att det är exakt det du inte vill! Det kanske är själva anledningen till att du inte berättar! Till dig vill jag säga: Tänk på det från andra hållet! Du kommer att behöva krav för att börja, för att genomföra och för att slutföra. Att skriva en bok tar lång tid och att ha en omgivning som frågar hur det går för dig kommer garanterat att hjälpa dig framåt, få dig att orka lite till och lite till, kanske hela vägen tills du är klar!

3. Du kanske hittar andra som bär på samma dröm! Det finns tusentals och åter tusentals människor i Sverige – kanske till och med miljontals – som bär på samma dröm som du gör. Och kanske kan du hitta skrivkompisar i din omgivning om du berättar om ditt skrivprojekt eftersom de, precis som du, hittills har hållit skrivandet för sig själva!

4. Du måste ta dig skrivtid! Återigen. Att skriva tar tid. Tid som du kommer behöva ta från något annat i livet, och det kommer vara mycket lättare för dig att ta dig den där viktiga skrivtiden om du kan få andra att förstå varför du inte kan vara med på den där fikan eller det där kalaset och om du berättar vad du ska göra istället. Du ska göra något som är viktigt för dig! Du skriva en bok!

__________________________

Tycker du att det är svårt att hitta dit för ditt skrivande? I så fall vill jag bjuda in dig till att delta i min skrivutmaning SKRIVTIAN! Med hjälp av SKRIVTIAN skapar du kontinuitet skrivandet och ökar dina chanser att faktiskt skriva klart din bok. Det kostar ingenting att delta, tar bara 10 minuter 10 dagar i rad av din tid och du kan köra igång redan imorgon! Antar du utmaningen? Läs mer och anmäl dig här.

Lär känna karaktärerna och få fart på fantasin!

Känns det ibland som att din fantasi tar slut? Du kanske hade en jättebra idé från början och dina idéer fick nästan inte plats i huvudet? Men nu när du har kommit en bit in i berättelsen så är huvudet alldeles tomt. Eller så kommer inga idéerna alls? Inte ens från början.

Lugn, du är inte ensam! Så blir det för alla oss som skriver ibland. Men det finns sätt att ta sig ur det.

Ett sätt att få fart på idéerna igen när de har sinat är att sluta upp med att skriva på själva berättelsen för ett tag och fördjupa sig i karaktärerna. För om du lär känna dina karaktärer lite mer på djupet, är chansen stor att det kommer att rassla till på idékontoret.

Och poängen är inte att du ska ha med just den här texten som du skriver i dessa övningar i din berättelse. Poängen är istället att du ska lära känna dina karaktärer så bra att det bli enklare för dig att sedan fortsätta skriva på din berättelse.

Här är tre tips på övningar!

Skriv din karaktärs dagbok! Att sätta sig in i karaktärernas vardag kan verkligen vara det som gör hela skillnaden för dig och din fantasi. Vad gör din karaktär om dagarna? Hur är det på jobbet eller i skolan? Vem umgås hen med på fritiden och hur reagerar hen på vardagliga saker som händer i livet? Vad gör hen arg och upprörd i vardagen? Vad får hen att känna glädje? Skriv om en helt vanlig dag i hens liv.
Skriv en scen där din karaktär är på en flygplats. För många är ju detta en ganska känslosam händelse. Något ska hända, din karaktär ska ut på en resa. Vart åker din karaktär? Och med vem? Är det en positiv upplevelse eller en negativ? Det kan vara en ganska stressig situation. Är alla dokument i ordning? Kommer hen hinna i tid? Hur reagerar din karaktär i den här situationen? Blir hen irriterad av stressen eller blir hen inte påverkad alls? Tar hen befälet eller låter hen någon annan vara reseledare?
Skriv en scen då din karaktär gör det som den älskar mest av allt i hela världen! Kanske är hen på yoga, spelar teater, är på fotbollsmatch eller ska just ha sex med sin pojkvän. Men så blir hen avbruten och får inte fortsätta göra det som hen har längtat efter så länge. Vad händer med hen nu?

Lycka till!

_____________________________________

Har du försökt börja skriva ett tag nu, men inte riktigt lyckats? Letar du efter ett sätt som faktiskt fungerar, så att du en gång för alla faktiskt kommer igång med det som skulle kunna komma att bli din debutroman? Häng i så fall med på mitt kostnadsfria webinar ”Kom igång med din debutroman på 30 dagar” så berättar jag mer om vad du kan göra JUST NU för att öka dina chanser att lyckas. Anmäl dig till webinaret här!

Det finns tid för skrivande!

En av de upptäckter som jag gjorde när jag skrev min debutroman ”Välkommen till Himmelsta” och som var en av de enskilt viktigaste orsakerna till att jag lyckades ta mig från att vara en aspirerande författare som starkt tvivlade på sin egen förmåga, till att bli en person som nu skriver på sin TIONDE bok, var just detta: Det finns tid för skrivande!

Och nu kanske du protesterar. Vadå det finns tid? Det finns väl INTE ALLS tid! Mitt liv är redan FULLT, inte en chans att jag kan skriva en roman så som mitt liv ser ut nu!

Då vill jag säga det här till dig. Är du med?

DU HAR FEL!

Och nu ska jag berätta varför.

De små stunderna

För ett tag sedan hade jag förmånen att intervjua författaren Anna Johansson här på Skrivpeppbloggen (du hittar inlägget här) och hon berättade då för mig att hon har fyra barn som bor hemma. Inte ett eller två eller tre barn alltså. Utan FYRA. Hon har ett krävande heltidsjobb som nämndsekreterare. Och hon har skrivit 9 böcker. På mindre än fem års tid!

Jag frågade Anna NÄR hon egentligen hinner skriva alla de där böckerna. Hon svarade att hon är en mästare på att dra nytta av de små stunderna.

”Jag skriver mellan jobb, hämtningar, läxläsning och allt det där andra som hör livet till”, sa hon.

Och jag håller verkligen med Anna! De där små mellanrummen i tillvaron är verkligen inte att förringa när det kommer till skrivande. Det visar inte minst kommentarerna jag har fått från många av dem som deltagit i min skrivutmaning Skrivtian, vilken jag håller ett par gånger och året och går ut på att man skriver tio minuter om dagen, tio dagar i rad.

Tio minuter kan låta försvinnande lite och det är lätt att tänka att så lite tid inte spelar någon roll. Då kan du lika gärna strunta i det?

Men det kan verkligen spela roll! Så här säger en av deltagarna:

”Jag är faktiskt förvånad över hur bra det funkar att bara skriva tio minuter om dagen, att jag faktiskt ändå hinner utveckla berättelsen på den lilla stunden.”

Lyft på alla stenar!

Och om de små stunderna inte riktigt funkar för dig, finns det andra sätt att hitta skrivtid i livet. För om du upplever att du inte har tid för skrivande idag, så tror jag att du behöver se över dina prioriteringar lite grann. Du behöver titta på hur just ditt liv ser och avgöra vilken sten du kan lyfta för att hitta tid för skrivande.

När jag letade efter mer skrivtid i mitt liv förstod jag ganska snabbt var jag skulle rikta blicken. Jag älskar verkligen teveserier och det gjorde faktiskt ganska ont att inse att mina serievanor var något som jag behövde se över. Något som jag behövde utvärdera. Men trots att jag inte direkt jublade över det, så lyfte jag ändå på den där stenen. Och jag gjorde det eftersom min längtan efter att skriva den där boken helt enkelt var större än mitt behov att konsumera teveserier i exakt samma utsträckning som jag hade gjort dittills.

Insikten gjorde ont!

Så jag rannsakade mig själv. Och insåg följande: Jag har sett hela ”Game of thrones” två gånger. Rakt igenom! Och det finns åtta säsonger. ÅTTA! Så när jag började räknar på hur mycket tid jag har lagt ned på bara den här serien blir jag ju lite mörkrädd. För det här var ju bara EN av alla serier jag har följt genom åren.

Och när jag kartlade mitt serietittande lite mer ingående insåg jag att jag i snitt såg på teveserier 1,5 halv timma om dagen. Varje dag. Varje vecka. Varje år.

Det blir 14 arbetsveckor (alltså 40-timmarsveckor!) om året!

Det tog inte lång tid för mig att inse varifrån jag skulle ta min skrivtid.

Var hittar du din skrivtid?

__________________________________

Vill du också bli författare? Häng med på mitt kostnadsfria webinar ”Kom igång med din debutroman på 30 dagar”. Där berättar jag mer om vad du kan göra just NU för att så snabbt som möjligt komma igång och börja skriva. Anmäl dig till webinaret här!

Följ mitt råd – härma andras skrivprocess!

I det här inlägget vill jag uppmana dig att inte uppfinna hjulet igen. Kort sagt – det är verkligen inget fel med att härma dem som redan har lyckats komma till slutet av sina berättelser och som kanske har lyckats göra det om och om igen. Att härma redan etablerade författare är istället en genväg som finns där för dig så att du kan hoppa över fallgroparna och snabbare nå ditt mål – att bli klar med din bok!

För ungefär sex år sedan, när jag började skriva böcker, läste mycket och hade också ganska nyligen upptäckt och verkligen fastnat för ljudboken. Denna för mig nya upptäckt ökade min bokkonsumtion markant och jag började sluka ljudböcker. Men för att vara helt ärlig så tyckte jag inte att alla böcker höll måttet. Jag tyckte att en del av dem var förutsägbara och tråkig och (jag är inte stolt över det!) men jag tänkte till och med: ”Hur svårt kan det egentligen vara att skriva en bok?”

Eftersom jag aldrig har varit speciellt rädd av mig bestämde jag mig för att testa. Jag hade bara gett mig på några tafatta försök att skriva några noveller tidigare, men nu tänkte jag slå på stort och ge mig på en roman. Och. Det visade sig (förstås!) vara … ganska svårt.

Allvarligt talat så hade jag faktiskt ingen som helst aning om hur jag skulle göra. Men lösningsfokuserad som jag är gjorde jag någonting som jag idag är väldigt glad över att jag gjorde. Så vad gjorde jag? Jo, jag letade upp någon som hade gått igenom den där SUPERJOBBIGA skrivprocessen tidigare och som hade lyckats skriva klart sina berättelser gång på gång på gång.

”Att skriva” blev min bibel

Den jag vände mig till var ingen mindre än Stephen King. Och nej, jag vände mig (så klart!) inte till honom personligen, men det jag gjorde var att läsa hans skrivarhandbok ”Att skriva” från pärm till pärm. Och jag gjorde det inte en gång under tiden som jag skrev mitt allra första råmanus. Jag gjorde det om och om igen. Den där boken blev lite som en bibel för mig och eftersom jag visste att de råd som självaste Stephen King gav i boken fungerade för honom, bestämde jag mig för att följa de där råden, inte bara lite grann, utan till punkt och pricka.

I boken skriver han mycket konkret om sin egen skrivprocess och han berättar bl.a. att han varje dag har som mål att skriva 1500 ord. Han berättar också att han inte tummar på det där målet.

Så vad gjorde jag då? Jo, jag härmade det och satte mitt eget dagsmål till 1 500 ord. Han skriver också att han alltid skriver vid samma tidpunkt varje dag. Och vad gjorde jag? Härmade så klart!

Råden fungerade!

Och vet du vad som hände? Det som hände var att jag blev klar. Jag nådde mitt mål och lyckades skriva ända till slutet på min berättelse! Och det gick dessutom väldigt snabbt. På bara några månader hade jag ett färdigt råmanus i min hand. Och jag vill påstå att anledningen till att det gick så lätt för mig, när jag väl hade kommit igång, är att jag hade en plan för min skrivprocess, något att hålla fast i, en hyfsat väl utstakad karta att följa som jag dessutom visste fungerade för någon annan. Jag kunde lita på den där planen och därigenom inte hela tiden ifrågasätta om jag gjorde rätt eller fel. Jag bara följde och det var väldigt skönt.

Så vad vill jag säga med detta? Att alla borde härma Stephen King? Nej, såklart inte. Men om du är helt ny på det här med skrivandet vill jag verkligen råda dig att leta upp någon som du tycker verkar vara vettig och som har lyckats i sin skrivprocess och göra som den personen gör! Härma den personen! Det kan vara via en bok, en podd, en skrivarkurs, ett Instagramkonto, en blogg eller kanske en medlemstjänst.

Du behöver inte älska varje steg i processen

Och det fina är att du faktiskt inte behöver älska varenda steg på den där kartan som personen råder dig att ta. Så länge du inte har en alternativ väg utstakad framför dig, ta de där stegen ändå! För det kommer spara både på din tid och din energi, vilken du istället kan lägga på själva skrivandet av den där berättelsen.

Sedan, när du blir varm i kläderna och genom egna erfarenheter tagit reda på vad som faktiskt fungerar för dig i din skrivprocess – då kan du modifiera den där planen. Du kan ändra lite här och lite där, justera, dra bort och lägga till och anpassa den där planen efter dig själv och dina specifika behov.

Under mitt webinar ”Kom igång med din debutroman på 30 dagar” (öppnas i nytt fönster) berättar jag mer om hur jag kan hjälpa dig om du vill ha en metod för skrivandet som faktiskt fungerar. Och den fungerar inte bara för att komma igång och börja skriva, utan också för att skriva hela sin berättelse.

Så sent som igår berättade en av dem som har använt min metod att hon med hjälp av min metod hade lyckats skriva hela 60 000 på bara tre månader. ”Jag gjorde det! Jag nådde målet!” skrev hon i vår Facebookgrupp. Det gjorde min dag. För glädjen som genomsyrade hennes inlägg – alltså vilken YNNEST det är att få var med på ett hörn och se mina studenter förverkliga sina drömmar!

_______________________________________________

Har du försökt börja skriva ett tag nu, men inte riktigt lyckats? Letar du efter ett sätt som faktiskt fungerar, så att du en gång för alla faktiskt kommer igång med det som skulle kunna komma att bli din debutroman? Häng i så fall med på mitt kostnadsfria webinar ”Kom igång med din debutroman på 30 dagar” så berättar jag mer om vad du kan göra JUST NU för att öka dina chanser att lyckas. Anmäl dig till webinaret här!

Tema skrivprocessen – Att hämta idéer från verkligheten

Jag heter Hanna Landahl och jag är författare och skrivcoach. Jag har skrivit nio böcker på fem år. Det har inte känts som så många medan jag har skrivit dem, men jag inser nu när jag ser tillbaka att det är ganska många böcker på ganska kort tid. I den här serien blogginlägg, Tema Skrivprocessen, kommer jag dela med mig av min egen skrivprocess. Först ut är idéfasen!

Inte helt sällan får jag frågor om hur min skrivprocess ser ut. Tidigare har jag alltid svarat att den förändras hela tiden, från bok till bok, men tänker jag efter lite djupare inser jag att det faktiskt inte längre stämmer. Nu när jag skriver på min tionde bok inser jag att min skrivprocess följer ett tydligt mönster.

Idéer från verkligheten

Idéerna till mina berättelser brukar börja ta form utifrån en händelse eller en situation som på ett eller annat sätt tar sig in i mitt huvud. Oftast är det en verklig händelse som slår an något i mig och triggar igång min fantasi. Det kan handla om något som någon berättar, något jag själv är med om eller något jag har sett på nyheterna. Det kan också handla om en mer generell företeelse, alltså mer av ett mönster eller en trend, i samhället som på något sätt väcker starka känslor inom mig. Ofta får händelsen eller företeelsen mig att ställa frågor. Till exempel: Hur tänker någon som gör så där? Eller: Vad händer med en människa som är med om det där?

Om svaren jag får känns intressanta brukar jag snabbt börja ställa följdfrågor om sådant som skulle kunna ske i anslutning till händelsen. T.ex.: Vad skulle hända om … eller: Tänk om det eller det skulle hända …

Oftast handlar frågorna om det finns strax utanför boxen. Tänk om någon gjorde eller tänkte det där lite halvförbjudna, det där som vi kanske alla gör och tänker, men som vi sällan talar högt om. Någonstans bland svaren på dessa frågor brukar det pirra ordentligt i mig. För detta, det som är på gränsen till okej och på gränsen till inte okej, är vad jag verkligen gillar jag att skriva om.

Viktigt att förtydliga i sammanhanget är att jag gör minimalt med research innan jag börjar skriva på mina berättelser (främst därför att jag tycker det är ganska tråkigt!) och jag vill inte på något sätt påstå att mina böcker är verklighetsbaserade. För det är bara idéerna som mer eller mindre är plockade från verkligheten. Berättelserna kommer ifrån mitt huvud.

Pirret avgörande!

Om frågorna jag ställer skapar tillräckligt med pirr och upptäckarlust inom mig är det dags att gå vidare till nästa fas – antecknandet! Men innan jag säger något mer om det vill jag stanna upp vid det där pirret. För om jag ska orka hela vägen i mål med ett skrivprojekt måste det finnas någonting i huvudidén som verkligen tar tag i mig, något som på allvar väcker min nyfikenhet. Annars vet jag numera med mig att skrivprocessen kommer gå onödigt trögt, vilket i förlängningen dessutom förmodligen kommer att leda till en ganska medioker berättelse. För tycker jag inte att frågorna känns tillräckligt intressanta kommer jag inte ta ut svängarna tillräckligt mycket när jag skriver. Därför: Om pirret uteblir går jag inte vidare med idén. MEN (och det här är viktigt!) jag slänger för den skull inte bort idén, utan sparar den i min idébank. För även om den inte höll för en hel story kanske den kan hålla utmärkt som en sidoberättelse. Någonstans i någon berättelse i framtiden kommer jag kanske kunna använda mig av just den där idén.

Från rörigt till struktur

Eftersom idéerna kan poppa upp lite varstans i livet har jag alltid skrivit ner dem i min mobil. Det är det enda som funkar för mig eftersom jag alltid har den med mig. För skriver jag inte ner idéerna omedelbart när de ploppar upp i min hjärna kommer jag garanterat att glömma bort dem, oavsett hur bra de är! Jag har nämligen adhd och en konsekvens härav är helt enkelt att jag lätt glömmer av saker.

Tidigare skrev jag ner alla idéer i mobilens anteckningsappen, vilket dock efter ett tag visade sig vara synnerligen osmidigt och allt eftersom mina lösryckta idéer har plitats ned har det blivit näst intill omöjligt att hitta dem igen om jag låter det gå några dagar. Jag har därför bestämt mig för att från och med nu bara skriva ner manusidéer i en gratisapp som heter Trello och som gör det möjligt för mig att organisara anteckningarna på ett mer lättillgängligt sätt. Det har verkligen varit revolutionerande för mig eftersom jag numera slipper ägna så mycket tid åt att leta efter min tidigare vitt spridda bokidéer! (Obs! Inget betalt samarbete med Trello här!) Appen gör det också möjligt att komma åt anteckningarna både från datorn och från mobilen, vilket jag tycker är mycket användbart.

Idéer som blivit böcker

Här följer några konkreta exempel på idéer som ligger till grund för mina böcker och hur just dessa idéer har uppstått.

Idén till huvudintrigen i boken jag skriver på just nu (en ungdomsroman med arbetsnamn ”Branden”) fick jag genom en verklig händelse i mitt närområde. Ett ödehus i samhället där ett av mina barn går i skolan brann ner och från början var några ungdomar misstänkta för händelsen. Detta triggade igång min fantasi och jag började genast spåna. Vad var det som hände egentligen? Och hur blir efterspelet, ryktena? Och dessutom, om ungdomarna är skyldiga, hur känner de sig nu? Värt att nämna är att jag inte har en aning om vad som hände i den där verkliga branden. Jag har bara tagit hjälp av dem för att trigga igång min fantasi.
Idén till min debutroman ”Välkommen till Himmelsta” fick jag genom allt det som hände i samhället just när jag skulle börja skriva på den 2014. Alltfler invandrare kom till Sverige och jag läste om protestmöten i många städer som skulle öppna nya boenden, bl.a. för ensamkommande flyktingungdomar. Varför protesterade de? Vad var de egentligen rädda för?
I romanen ”Under två timmar” låter jag huvudpersonen Staffan springa Göteborgsvarvet trots att han varken är någon som vill träna eller någonsin tidigare har gjort det i hela sitt liv. Idén till den här boken fick jag så jag upplevde att många män i min omgivning, som närmade sig medelåldern, verkade känna sig tvungna att ta sig an olika tävlingar. Det var Vasaloppet och Stockholm marathon och en massa annat. Och jag tyckte mig se att det låg status i att jaga tider och springa lopp. Frågan jag ställde mig var: Vad händer med den som inte riktigt har förutsättningar för att träna och tävla?

Hoppas att du har uppskattat att kika in i min skrivprocess! Nästa inlägg kommer att handla om steg nummer två i skrivandet – nämligen planeringen.

_____________________________________________________

Tema utgivning: Fick bokkontrakt via Instagram!

Att som okänd författaraspirant bli kontaktad av ett bokförlag utan att först ha skickat in sitt manus är väl ändå omöjligt? Nej, faktiskt inte. Det var nämligen exakt vad som hände Tove Höglund. Hon blev inte bara kontaktad av ETT förlag, utan av TVÅ. I februari 2022 kommer hennes debutroman ut som ljudbok och e-bok. Låt dig inspireras av Toves fantastiska berättelse!

Medan Tove skrev på sitt feelgoodmanus startade hon ett Instagramkonto där hon ville dela med sig av böcker hon läst och också berätta om sitt eget skrivande.

”En dag la jag upp en printscreen från lektören jag anlitat och ett par dagar senare blev jag kontaktad av två olika bokförlag som undrade om de fick läsa mitt manus!”

Tove var då inte klar med redigeringen och kände sig därför egentligen inte redo att låta något förlag läsa. Men hon bestämde sig ändå för att skicka in sitt manus, på vinst och förlust. Det var ju trots allt förlagen som hade bett om att få läsa.

Det ena förlaget återkom efter några veckor med en så kallad ”positiv refus”, vilket i det här fallet innebar ett långt utlåtande där förlagets lektör förklarade vad som kunde förbättras i texten.

Bladvändare

När det andra förlaget återkom (Word Audio Publishing, WAPI) var beskedet desto mer glädjande:

”De tyckte att mitt manus var en riktig bladvändare och ville gärna ge ut min bok!”

Detta är ju ett ganska ovanligt sätt att bli antagen på. Hur kom det sig att det hände dig, tror du?

”Dels gissar jag att förlagen hittade mig via de hashtaggs jag använde, t.ex. #aspirerandeförfattare #författarepåinstagram och #lektörsutlåtande, dels har min redaktör berättat att de fastnade för titeln på min bok Bali, bullar och bröllop.”

Boksläpp i februari

Planen är att Bali, bullar och bröllop ska släppas i februari 2022. Boken handlar om tre generationer kvinnor.

”Mormor Candice bor på Bali, är konstnär och nykter alkoholist, mamma Majken är lärare i Stockholm och håller på att bränna ut sig, och dottern Lina är en vilsen student som inte vet vad hon vill med livet. Majken och Lina har inte haft kontakt med Candice på 24 år, på grund av något Candice gjorde när hon var barnvakt åt Lina och blev full. Boken börjar med att Candice skickar en vänförfrågan till dem på Facebook.”

Toves bästa skrivtips till dig som också skriver:

1. Gräv där du står och skriv om det du vet. Jag är själv nykter alkoholist sedan 16 år, har varit på Bali fem gånger, freestylar som konstnär och var väldigt vilse i livet när jag var student.

2. Släpp prestationskraven! Skriv för att du älskar att skriva, för att du mår bra av det och för att det är roligt. Tänk inte på att någon eventuellt ska läsa det du skriver i framtiden. Och jämför dig absolut inte med andra!

3. Omge dig med andra skrivande människor, det finns en fin skrivcommunity på Instagram, lyssna på skrivpoddar, gå en skrivkurs eller skaffa en skrivcoach.